Företags redovisning av negativa aspekter i hållbarhetsrapporter

Purpose: The purpose of this study is to describe and analyse corporate determinants of disclosing negative aspects in sustainability reports. Further the purpose is to shed light on how negative aspects are justified in sustainability reports. Methodology: Content analysis is used to measure negative aspects in sustainability reports. To enable content analysis to be performed in a replicable manner, we used an interrogation instrument, a checklist and a list of decision rules. Four independent variables were examined: corporate size, industry, asset age and market strategy. Theoretical perspectives: The framework of this study is based on previous research about determinants of sustainability disclosure. Among the theories that have been used to explain how negative aspects is justified, Hahn & Lüfs legitimation theory was the most important theory for our study. Empirical foundation: Integrated annual reports including sustainability or stand-alone sustainability reports from corporates listed on Nasdaq Stockholm, were selected for this study. Conclusions: The main findings of this study are that corporate size and industry is found to correlate with the number of negative aspects reported in sustainability reports. The results also indicate that negative aspects tend to vary between various sustainability topics. Further we find that correction and proclamation were the most prominent legitimation strategies when negative aspects were justified.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera företagsfaktorer vid redovisning av negativa aspekter i hållbarhetsredovisning. Uppsatsen syftar vidare till att belysa hur företag rättfärdigar negativa aspekter i hållbarhetsredovisning. Metod: Innehållsanalys har använts för att mäta negativa aspekter i hållbarhetsrapporter. För att vår innehållsanalys ska kunna följas upp och replikeras på ett tillförlitligt sätt har vi utgått från en mall med frågeinstrument, checklistor och regler. De fyra oberoende variablerna som studerats var: företags storlek, bransch, ålder på tillgångar och marknadsstrategi. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen baseras på tidigare forskning om faktorer för hållbarhetsredovisning. Studien baseras även på Hahn & Lüfs legitimitetsmodell för redovisning av negativa aspekter. Empirisk grund: Vår studie begränsas till årsredovisningar där hållbarhetsredovisning är integrerad eller fristående hållbarhetsrapporter från företag som är noterade på Nasdaq Stockholm. Resultat: Vår studie visar att det finns en korrelation mellan företags storlek och antalet negativa aspekter som redovisas i hållbarhetsrapporter. Även företags bransch visar korrelation med antalet negativa aspekter i hållbarhetsrapporter. Resultaten pekar också på att antalet negativa aspekter i hållbarhetsrapporter kan förklaras av vilka hållbarhetsfrågor företag väljer att redovisa. Studien visar vidare att korrektion och proklamation var de mest frekventa legitimitetsstrategierna vid rättfärdigande av negativa aspekter i hållbarhetsredovisning