Hållbarhetsredovisningar – hur överensstämmer dessa med den nya lagstiftningen : En kvalitativ studie om hållbarhetsredovisningar och potentiella nödvändiga revideringar

Klimatförändringar är ett globalt problem som utöver att orsaka enorma problem världen över också ger upphov till omfattande samhällskostnader. Mellan 1980 och 2011 orsakade till exempel översvämningar ekonomiska förluster på över 90 miljarder euro (Europeiska kommissionen, 2017). Att världen behöver en hållbar utveckling är dock inget nytt då FN:s generalförsamling redan 1983 tillsatt en oberoende kommission för miljö och utveckling. I den följande så kallade Brundtland-rapporten definierades hållbar utveckling som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (Brundtland & Hägerhäll, 1988, s. 57). Allt eftersom har detta även fått genomslag inom den ekonomiska redovisningen och ett sätt för företagen att redogöra för sitt bidrag är genom att upprätta icke-finansiell information, hållbarhetsrapporter. Detta fick vidare genomslag i och med att EU 2014 genomförde en ändring av ett tidigare direktiv vilket fastslog att stora företag skall infoga en icke-finansiell rapport i sin förvaltningsberättelse (EUR-Lex, 2014). Ett direktiv innebär mål som sätts upp av EU enligt vilka medlemsländerna skall nå upp till (EU, u.å.). Sverige valde dock att inte endast implementera direktivet utan även att låta fler företag omfattas av kravet att upprätta hållbarhetsrapporter. Hållbarhetsredovisningar är dock ett sedan tidigare beforskat ämne men i och med den nya lagstiftningen som vann laga kraft 1 december 2016 och samhällets ökade intresse för hållbarhet anser författaren att ämnet är av högsta aktualitet och intresse. Denna studie ämnar mot denna bakgrund att granska företags hållbarhetsredovisningar och undersöka hur väl de uppfyller de lagstadgade kraven och därmed indirekt omgivningens krav. Detta eftersom hållbarhetsrapporterna enligt lagen skall innehålla de upplysningar som behövs för att förstå företagets utveckling, ställning, resultat och konsekvenserna av verksamheten (Prop. 2015/16:193). Företagen skall dock göra bedömningen av vad detta innebär mot bakgrunden av vad som kan antas vara av betydelse för dess intressenter. För att undersöka detta antar författaren en hermeneutisk kunskapssyn och har genomfört en kvalitativ innehållsanalys, en dokumentstudie, av sex företags redovisade icke-finansiella information. Företagen som granskas är verksamma inom branschen livsmedelsframställning och urvalet har skett genom ett så kallat bekvämlighetsurval vilket medför att resultatet inte är generaliserbart. Resultatet i denna studie är av uppfattningen att samtliga företags redovisade icke-finansiella information kommer att behöva revideras inför kommande årsbokslut, vilket kan komma att innebära ökade kostnader. Hur stora revideringar som anses vara nödvändiga skiljer sig åt mellan företagen men också beroende på hur strikt lagstiftningen kan komma att implementeras