Alternativa uppvärmningsmetoder : Inom gjutjärnsproduktion med avseende på ergonomi och flöde

Syfte: Arbetets syfte är att undersöka befintlig produktionsutrustning och vad för alternativa metoder som kan appliceras utifrån en mer flödes inriktad och ergonomisk produktion. För att identifiera bristande faktorer har följande frågeställningar valts att besvaras: Vilka kriterier finns för att uppnå goda resultat för uppvärmningsprocess? Hur kan uppvärmningsmetoder skiljas åt och vilken metod skulle kunna appliceras på fallstudie-företaget? Hur kan ergonomiska principer bidra till en bättre arbetsmiljö? Metod: Studien har baserats på en fallstudie för att undersöka valda frågeställningar. Det möj-liggör en unik vinkel för ett specifikt fall, men med en kopplande litteraturstudie skapar ett bredare synfält vid analys av problemet. Tillvägagångssättet har innefattat processkartläggning, litteraturstudie och analys av data. Det har krävts observationer, intervjuer samt rådgivning från experter inom värmebehandlingscentrum för att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna. Studiens resultat: Resultatet av studien har bevisats genom en processkartläggning över nuläget hos fallstudieföretaget. Kartläggning har skett för valda processer samt över ergonomin vid utförandet av arbetsuppgifterna. Brister har upptäckts genom produktionsutrustning som genererar defekta detaljer samt är inte utformad efter arbetarens fysiska begränsningar. Arbetsprocesserna hamnar inom minst gula nivåer, där rekommendationer är att ändra arbetsupplägget för att minska belastningen hos arbetaren. Det finns ett kritiskt arbetsmoment som indikerar en röd nivå, där arbetaren manuellt skjuter in och drar ut gods på över 100 kilogram i en dålig arbetsställning. Arbetsmetoderna har använts i över 30 år och även om antal anställda har reducerats har ingen förändring i upplägget skett. För att undvika att slita ut arbetaren krävs en im-plementation av förändring över arbetssättet, då momenten måste anpassas till att en arbetare utför dem.De tre frågeställningarna som har hjälp studiens framfart har besvarats och analyserats. Förslag till förbättringar har gjorts gällande alternativa metoder till uppvärmningsprocessen samt ergo-nomiska riktlinjer. En kombination av lösningsförslag presenteras i slutet av analysen där ett framtida upplägg gällande layout och kombination av produktionsutrustning i flödet ges som förslag. Slutsats: Arbetet har uppfyllt syftet genom processkartläggningen av befintlig produktionsut-rustning samt analys över alternativa metoder. Studien besvara de tre frågeställningarna som har möjliggjort en analys över produktionsutrustningen och ergonomi. Analysen över arbetet i gjutjärnsproduktionen har indikerat att investering i ny uppvärmningsprocess krävs. Förslag har angivits till ett framtida läge inom produktionen. Rekommendationer: För att fullfölja de förbättringar som har lyfts upp genom studien krävs vidare studier över att investera i en ny uppvärmningsprocess samt arbetsupplägget kring pro-cessen så som förändring av batchstorlekar, transportsätt och om racks är en optimal metod för att transportera godset. Om fallstudieföretaget ska fortsätta konkurrera bör en påbörjan till LEAN produktion genom ett första steg att analysera produktionssystemet