Lärares läsning i det svenska Läslyftet

Presentationen utgår från ett pågående forskningsprojekt som undersöker hur lärare i sin läsning och i sina samtal möter de texter som ingår i den svenska statliga satsningen ”Läslyftet”. Satsningen på Läslyftet är en omfattande satsning, organisatoriskt och resursmässigt och har som syfte att genom kompetensutveckling av landets lärare förbättra elevers läs- och skrivförmåga. Läslyftet bygger på teori och metod om kollegialt lärande (Stoll 2006, Timperley 2007; 2013, Vescio 2008) och följer en strukturerad arbetsmodell. Teorierna bakom innehållet i Läslyftets olika delar kommer från skiftande teoretiska fält. Det är angeläget att beforska det svenska utfallet av satsningen, både i det praktiska lärararbetet och i förlängningen, om/hur detta kan påverka undervisningen och elevers resultat. Dessutom intresserar vi oss för hur deltagande i Läslyftet påverkar lärarnas egen läsning och hur de använder de didaktiska idéer och metoder som Läslyftet erbjuder för utveckling av undervisningen. För denna presentation har vi i ett första skede studerat det skriftliga (specialskrivna artiklar) och visuella material (filmer) som erbjuds lärarna i en specifik del av Läslyftsmaterialet. Analysen tar sin utgångspunkt i målgruppsanpassning och specialstuderar exempelvis begreppsbruk i Läslyftets texter. Vi har också studerat de samtal som lärarna genomför utifrån detta material. Samtalen har spelats in och transkriberats. Analysen har genomförts med hjälp av tematisk textanalys (Boyatzis 1998, Braun & Clarke 2008). Tre explicita huvudteman har identifierats i lärarnas samtal: om texten, om Läslyftets organisation och om den egna verksamheten. Ett implicit tema är samtalsledarens roll. Resultatet av en jämförande analys av teman i texterna och lärarnas samtal visar såväl överensstämmelse som diskrepans mellan det som erbjuds och det som uppmärksammas. De tre temana i lärarnas samtal kan tolkas som sätt att göra motstånd mot den påbjudna arbetsordningen och de didaktiska idéer som presenteras i materialet, vilket leder till en diskussion om Läslyftets förutsättningar för kollegialt lärande