Ska vi ha idrott ihop? Ja, nej eller kanske? : En studie av gymnasieelevers uppfattning om sam- respektive könsuppdelad undervisning i ämnet idrott och hälsa

Syfte & frågeställningar Idag finns det inget krav på vilken undervisningsform som skall användas i ämnet idrott och hälsa vilket ger läraren stor möjlighet till att ändra utefter vad hen ser som mest lämpligt och mest gynnande för eleverna. För att göra detta enklare för idrottsläraren är det viktigt att få elevernas perspektiv och få veta hur de ser på olika undervisningsformer. Detta självständiga arbete hade som syfte att undersöka vad gymnasieelevers (i årskurs tre) uppfattning gällande sam- och könsuppdelad undervisning i ämnet idrott och hälsa. För att undersöka syftet fanns följande frågeställningar: (1) Vilken undervisningsform föredrar pojkar respektive flickor? (2) Vilka för- och nackdelar finns det med respektive undervisningsform? (3) Finns det vissa moment då eleverna skulle föredra att ha sam- respektive könsuppdelad undervisning? (4) Anser eleverna att bedömningen påverkas av vilken undervisningsform som råder? Metod För att undersöka syfte och frågeställningar har 50 stycken enkäter blivit besvarade och tre intervjuer har utförts, samtliga av gymnasieelever i årskurs tre. Enkäterna sammanställdes så snabbt som möjligt efter att de blivit ifyllda och intervjuerna transkriberades också omgående. Bearbetning av enkäterna skedde genom en statisk analys och intervjuerna genom en innehållsanalys. Resultat Resultat kommer fram till att det finns en majoritet av eleverna som tycker att samundervisning är att föredra framför könsuppdelad. Dock är det inte alla elever som anser att samundervisningen alltid är att föredra utan en del elever anser att idrottsundervisningen ska vara uppdelad i någon utsträckning. Detta kan gälla vissa specifika moment medan några elever tyckte att undervisningen alltid skulle vara könsuppdelad. Det finns några moment som framförallt framkommer som fördelaktiga med en könsuppdelad undervisningsform. Slutsats Elevernas svar har sedan diskuterats gentemot genussystemet och annan forskning på området. De slutsatser man kunde komma fram till av resultaten i denna studie var att de speglar tidigare studiers resultat väldigt väl men det krävs fortsatt forskning för att kunna dra slutsatser som är applicerbara på svensk idrottsundervisning som helhet