Särskilt betydelsefulla områdens inverkan på revisionens transparens : En tvärsnittsstudie om utformningen och rapporteringen av ett nytt avsnitt i revisionsberättelsen

Den standardiserade revisionsberättelsen har under en längre tid kritiserats för att inte vara tillräckligt informativ. Detta har resulterat i att IAASB infört en helt ny standard, ISA 701. Införandet av ISA 701 innebär stora förändringar för revisorn som nu tvingas rapportera om Särskilt betydelsefulla områden, SBO. IAASB:s övergripande syfte är att SBO ska öka revisionens transparens gentemot användare av finansiella rapporter. Det finns dock vissa motsättningar inom ramen för revisionsprofessionen vilka riskerar att hindra revisorn från att genom rapporteringen av SBO öka revisionens transparens. Den problematik, bestående av intressekonflikter, revisorn utsätts för i kombination med att det är den första rapporteringsperioden har lett fram till studiens frågeställningar: (1) Hur resonerar praktiserande revisorer gällande sina möjligheter att öka revisionens transparens genom rapporteringen av SBO? (2) Hur väl efterlevs ISA 701 vid revisorns rapportering av SBO bland svenska noterade bolag? För att besvara studiens frågeställningar syftar studien till att undersöka och förklara revisorns inställning gällande utformningen av SBO, samt kartlägga och analysera den första rapporteringen av SBO i svenska noterade bolag och tillsammans öka förståelsen för SBO och dess inverkan på revisionens transparens. Genom en kombinerad forskningsansats med både kvalitativa och kvantitativa inslag har empiri från intervjuer med 6 revisorer som har en central roll vid utformningen kombinerats med en dokumentstudie där innehållet i 75 noterade bolags SBO-avsnitt kartlagts. Studiens resultat visar att revisorn i stor utsträckning upplever det möjligt att öka revisionens transparens även om det ständigt krävs en balansgång mellan transparens och faktorer som tystnadsplikt, vinstsyfte och relationen till klienten. Dokumentstudien visar att efterlevnaden i generella termer är hög. Studien har vidare lyckats identifiera vissa tendenser i rapporteringen. Vid situationer där stöd i form av årsredovisningen finns tenderar revisorn att lämna mer bolagsspecifik och uttömmande information medan revisorn lämnar mer försiktig och neutral information vid situationer där stöd istället saknas. Studien indikerar att revisorn har incitament att säkerställa att informationen i SBO avspeglar den utförda revisionen, i kombination med den höga efterlevnaden av ISA 701 förefaller således revisionens transparens gentemot omgivningen ökat. Trots denna slutsats är ett anmärkningsvärt resultat det faktum att revisorn är skeptisk till värdet av SBO. Trots omfattande förändringar av revisionsberättelsen upplever revisorn att intresset från användarna är fortsatt lågt, vilket kan komma att leda till transparensen och efterlevnaden i framtida rapporteringsperioder minskar.