Lobbyingprocesser som påverkar befintlig redovisningsstandard : En fallstudie inom Bokföringsnämnden

Lobbying är en kommunikationsprocess mellan en aktör med egenintresse och en politisk motpart och har idag fått en stor betydelse. När samhället förändras med mer informella möten blir gränsdragningen mellan det som förväntas formellt och det som är informellt tillåtet svårare att skilja. Gränsdragningen gör även att nya problem uppstår. Lobbying med otillbörlig påverkan anses vara en ny form av maktutövning. Resursstarka grupper har större möjlighet att utöva inflytande genom lobbying. Besluten fattas således inte oberoende. Den empiriska forskningen om lobbying och dess påverkan är mycket liten. Syftet med studien är därmed att öka kunskapen om lobbying och undersöka vilka inslag som påverkar en beslutsprocess. För att uppnå syftet används en kvalitativ forskningsstrategi i form av en dokumentstudie. Totalt studeras 198 remissvar från olika intresseorganisationer. Processen att ta fram en ny redovisningsstandard granskas utifrån fyra olika etablerade begrepp inom lobbying; lobbying baserat på belöning (eng. Reward Power), lobbying baserat på tvång (eng. Coercive Power), lobbying baserat på legitimitet (eng. Legitimate Power) och lobbying baserat på expertis (eng. Expert Power). Resultatet visar att alla inslag av inflytanden är förekommande men i olika omfattning. Ett beroendeförhållande upptäcks mellan Bokföringsnämnden och revisorer. Samband upptäcks även mellan lobbying baserat på legitimitet- och belöning, samt mellan lobbying baserat på tvång- och expertis