En ny generation arbetstagare? En studie av arbetsvärderingar bland olika åldersgrupper

Denna uppsats ser på åldersrelaterade skillnader bland norska arbetstagare. Bakgrunden för uppsatsen är den debatt som förs i praktiskt arbetsorienterade miljöer om att unga och kommande generationer har egenskaper, värderingar och förväntningar till arbetslivet som skiljer dem från tidigare generationer. Från forskningsmiljöer är buden blandade gällande generationsskillnadernas varande eller icke varande i arbetsrelaterade sammanhang. Det råder ingen enighet huruvida det existerar generationsbaserade skillnader i arbetslivet och hur meningsfulla de i så fall skulle vara. Temat i uppsatsen är arbetsvärderingar och närmare bestämt undersöks inre och yttre arbetsvärderingar samt arbetets centralitet i livet. Analyserna baseras på surveydata från undersökningen Livsløp, generation og kjønn (LOGG). Ett av målen med uppsatsen är att generera ett faktabaserat bidrag som kan kasta ljus över åldersskillnader i den norska arbetsstyrkan. Urvalet består av ett representativt urval av yrkesaktiva individer som är mellan 18-69 år. Generation blir i uppsatsen förstått som ålder och urvalet har delats in i grupper på 10-12 år. Uppsatsen överordnade frågeställning är om det är meningsfullt att prata om en ny generation arbetstagare. För att undersöka detta har två mer konkreta frågeställningar formulerats. Den första har som utgångspunkt att belysa om det föreligger skillnader mellan olika åldersgruppers prioritering av värdekategorierna och lyder som följer: Hur skiljer sig olika åldersgruppers prioritering av arbetsvärderingar? Denna frågeställning undersöks med en genomsnittsanalys av åldersgruppernas prioritering av värdekategorierna. Genomsnittsanalysen visar få signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna på både överordnad och enskild variabelnivå, speciellt gällande inre arbetsvärderingar. Trots för få skillnader kan vissa tendenser urskiljas gällande yttre arbetsvärderingar. Det är en linjär tendens att äldre arbetstagare (50-69 år) värderar yttre faktorer, som att respekteras av andra och bra betalt högst, för att så jämnt avta ju yngre åldersgrupperna blir. Yttre faktorer gällande arbetsförhållanden (som förmånliga arbetstider och lång semester) är viktigast för åldersgrupperna på mitten (de mellan 30-49 år). Arbetets centralitet i livet är störst för den yngsta gruppen (18-29 år). Den äldsta gruppen värdesätter arbetsförhållanden och arbetets centralitet minst av alla åldersgrupper. Det andra steget i att undersöka om det är meningsfullt att prata om en ny generation arbetstagare är att undersöka ålderns betydelse för prioritering av värdekategorierna, i förhållande till sociala förklaringsvariabler som kön, utbildning och yrke. Det resulterar i följande frågeställning: Vilken effekt har ålder på arbetsvärderingar i förhållande till bakgrundsvariablerna kön, utbildningsnivå och ålder? Detta undersöks med linjär regressionsanalys. Resultaten visar att ålder förklarar en väldigt liten del av variansen i de olika värdekategorierna. I synnerhet utbildning och yrke har en större påverkade kraft för individers arbetsvärderingar. Resultaten från genomsnittsanalysen är i linje med en del av de antaganden som florerar runt olika yrkesaktiva generationer. Det är dock inte möjligt att utifrån denna uppsats konkludera om de skillnader som visade sig mellan åldersgrupperna beror på individernas generationstillhörighet, deras ålder och livsfas, eller om resultaten är influerade av tidsperioden datamaterialet samlades in. Diskussionen runt resultaten visar att skillnaderna kan bero på olika flera faktorer. Sammanfattat är det få signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna. Andra bakgrundsvariabler som utbildning och yrke förklarar mer av variansen i arbetsvärderingar än ålder. Resultaten visar att det existerar fler olikheter internt i åldersgrupperna än mellan dem. För arbetsgivare kan detta implicera att ålder inte är en faktor som separerar människor i arbetslivet utan att man måste ha hänsyn till enskilda individer, arbetsuppgifter, yrkessektor och krav till utbildning