Understanding School Principals´ Leadership

This thesis consists of five studies (articles I-V) and a comprehensive summary. The aim is to expand and deepen the interpretation of principalship that takes its point of departure in the principal being a person, working as a professional and occupying a specific position in the education system. The research interest can be specified in the subareas: identifying components influencing principals´ leadership (study I), investigating principals’ leadership through perspectives on person, profession and position (study II), analysing how school principals form their leadership identity (study III), investigating teachers´ expectations of principals leadership (study IV), and about developing leadership for tomorrow´s Finnish schools (study V). Studies I and V are built on theoretical considerations, and II, III and IV are empirical studies. This study is conceptual in the sense that it is concerned with issues of ontology and epistemology, and with conceptual clarifications. The study is also humanistic. It is concerned with gathering and theorising from the experiences and biographies of those who are leaders and managers and those who are managed and led. Other leadership models were also given consideration in processing, and the effects of intra- and inter-individual relations in leadership are outlined. The overall theoretical design of leadership is concentrated in categories and integrated components, which assist in recognizing patterns of interpretation in understanding school leadership. An important starting point was to define what kind of knowledge the research should generate, as research is about conceptualizing a field through theoretical and empirical approaches. The hermeneutic approach was used in integrating the five studies in the research process, and the methodology is represented by abduction. Data were collected through interviews with full-time principals and teachers from comprehensive schools. Narrative analysis was used for the individual interviews, and qualitative content analysis for the data from the focus groups. To receive a deeper and nuanced knowledge about school leadership, selected components had to be used. Assisted by the cooperative approach of categories and components, a relatively detailed understanding of principals´ school leadership was obtained and it was possible to identify nuances in self-awareness and self-realization in professional and positional situations.Denna avhandling består av fem delstudier (artiklarna I-V) och en omfattande sammanfattning. Syftet har varit att utvidga och fördjupa tolkningen av rektors ledarskap utgående från rektor som person praktiserande en profession och som innehavare av en särskild position inom utbildningssystemet. Forskningsintresset konkretiseras genom de delområden som behandlats i artiklarna: att identifiera komponenter som påverkar rektors ledarskap (studie I), utredning av rektors ledarskap genom perspektiv på person, profession och position (studie 2), analys av hur rektorers ledarskapsidentitet utformas (studie III), Undersökning av lärares förväntningar på rektors ledarskap (studie IV), och hur ledarskap i morgondagens finländska skolor kunde utvecklas (studie V). Studierna I och V bygger på teoretisk orientering och fördjupning medan II, III och IV är empiriska studier. Denna studie är konceptuell i den meningen att den behandlar ontologiska och epistemologiska frågeställningar med konceptuella förtydliganden. Studien vilar på en humanistisk grund. Den behandlar och teoretiserar erfarenheter av ledare och de ledda genom rektorers berättelser om sig själva och sitt ledarskap samt genom lärares uppfattningar om rektorers ledarskap. Olika ledarskapsmodeller och ledarteorier har uppmärksammats, och effekter av inter- och intra-individuella relationer i ledarskap har klargjorts. Den övergripande teoretiska designen av ledarskap är koncentrerad till kategorier och integrerade komponenter som bidrar till att identifiera tolkningsmönster för att förstå skolledarskap. En angelägen utgångspunkt var att definiera vilken typ av kunskap forskningen skulle generera, eftersom forskning handlar om konceptualisering av ett fält genom teoretiska och empiriska tillvägagångssätt. Den hermeneutiska metoden tillämpades för att integrera de fem delstudierna i forskningsprocessen, och den metodologiska ansatsen har varit abduktiv. Data insamlades genom intervjuer av tjänsterektorer och lärare från grundläggande utbildning. Narrativ analys användes för de enskilda intervjuerna och kvalitativ innehållsanalys för data från lärargrupperna. För att få en djupare och mera nyanserad kunskap om skolledarskap, användes utvalda analyserande komponenter som redskap. Genom kombinerade analyser där rektors ledarskap undersöktes med hjälp av kategorier och komponenter uppnåddes en relativt detaljerad förståelse av rektorskap och det var möjligt att identifiera nyanser i självmedvetenhet och självförverkligande i professionella och positionella situationer