Syntes och karakterisering av UV-härdande polyester

Möjligheten att syntetisera UV-härdande bindemedel från enbart förnyelsebara startmaterial (syra A och alkohol A) eller från kombinationer av dessa med konventionella monomerer (syra B, C och D; alkohol B, C, D, E samt cyklisk ester A) utvärderades. Effekten av två katalysatorer, tenn(II)oktanoat och butyltenn, på direkt förestring och på ringöppning utvärderades. Totalt framställdes 22 polyestrar som analyserades med avseende på syratal, medelmolekylvikt (SEC), kulörindex (Gardner), och strukturell sammansättning (NMR). Bindemedlen formulerades med UV-initiator och härdades med UV-ljus. De torra filmerna utvärderades med avseende på hårdhet (pendelhårdhet), flexibilitet och kemisk resistens. Det var möjligt att framställa polyestrar baserade på ovan nämnda monomerer. Några monomer gav bäst egenskaper med avseende på pendelhårdhet och flexibilitet medan andra byggstenar resulterade i bättre kemisk resistens