Fytoremediering som saneringsmetod och landskapsarkitektur i postindustriella hamnmiljöer

Fytoremediering är en metod där föroreningar, i mark och vatten, extraheras, stabiliseras eller bryts ned med hjälp av växter. Då den industrialiserade världen innehar stora kvantiteter av förorenade områden och samtidigt behöver mark att bygga på för att möta de krav som en växande befolkning ställer, används idag ofta omfattande saneringsåtgärder. Dessa saneringsåtgärder beskrivs många gånger som dyra och sällan miljövänliga. I en sådan kontext kan fytoremediering vara ett användbart verktyg för att rena förorenade platser på ett hållbart sätt. Utöver de renande möjligheterna fytoremediering har att erbjuda, har metoden potential att skapa en attraktiv miljö under saneringstiden. Detta är dock fortfarande ett ganska outforskat område och har ännu inte behandlats i någon större utsträckning i litteratur eller av realiserade arkitekturprojekt. Således är det av intresse att undersöka hur attraktiva miljöer skulle kunna gestaltas i postindustriella områden, vilka ofta är föremål för stadsförnyelseprojekt och förtätning. Det föreliggande arbetet har därför som mål att undersöka tillämpbarhet av fytoremediering som saneringsmetod och möjlighet att samtidigt skapa ett attraktivt område på den typ av plats som idag är en av de populäraste att förnya: den postindustriella hamnmiljön. Syftet med detta är att arbetet ska kunna tjäna som kunskapsunderlag vid projekt som ämnar att tillämpa fytoremediering i hamnområden. Genom litteraturstudier dras slutsatserna att fytoremediering oftast är ett bra alternativ för sanering, såväl i hamnmiljöer som generellt, men att det kräver att god framförhållning i planeringen och att ståndortens förhållanden inte omöjliggör vegetation. Vidare konstateras att attraktiva miljöer bör kunna skapas med hjälp av fytoremedierande växtligheten.Phytoremediation is a remediation technique that extracts, stabilises or degrades contaminants, in both soil and water, by the use of plants. As the industrialised world contains large quantities of contaminated sites and, at the same time, is in need of space to build upon to satisfy the needs of a growing population, large-scale remediation techniques are often utilised. These techniques are frequently described as expensive and seldom as environmentally friendly. In such a context, phytoremediation could prove a useful means of cleaning contaminated sites in a sustainable way. Beyond its remedial capabilities, phytoremediation has potential to create an attractive environment during the remediation process. This, however, is still a rather uncharted territory and has so far not been addressed in literature nor by realised architecture projects. Thus, it is of interest to investigate how attractive environments might be created in post-industrial sites which often are subject to urban renewal and densification. Accordingly, the paper in hand operates under the aim of investigating the applicability of phytoremediation as a remediation technique and its potential in creating an attractive environment in the type of site that is one of the most popular for urban renewal these day: the post-industrial harbour. The purpose of the paper is to be able to serve as a base of knowledge for projects that aim to apply phytoremediation in a harbour site. By means of literature studies, the conclusion, that phytoremediation is a sound alternative for remediation, both in harbour sites and in general, but that it also demands thorough long-term planning and that the conditions of the site do not rule out the establishment of vegetation, is reached. Furthermore, it is concluded that, using vegetation that is active in phytoremediation, attractive environments should be able to be created