Calcium metabolism in the ewe during late pregnancy and early lactation

Under sen dräktighet och tidig laktation kan tackor drabbas av kalciumbrist (hypokalcemi). Tackan tappar aptiten, blir vinglig, förlorar förmågan att resa sig och faller till sist i koma. Behandling med en intravenös injektion av kalcium ger en snabb återhämtning. Sjukdomsförloppet går dock fort och utan behandling i tid riskerar man att förlora både tackan och ofödda lamm. Därför är det av stort intresse att undvika hypokalcemi. Hos högavkastande mjölkkor är problemet relativt vanligt (kalvningsförlamning) och mycket forskning har bedrivits på kalciumbrist hos kor. Betydligt mindre forskning har gjorts på får och därför är syftet med denna litteraturstudie att skapa en överblick över faktorer som påverkar kalciumomsättningen hos tackor under högdräktighet och tidig laktation, samt undersöka hur hypokalcemi kan undvikas. Några av de metoder som används som förebyggande åtgärd för mjölkkor undersöks med avseende på användbarhet för får. För att upprätthålla vitala biologiska funktioner i kroppen måste koncentrationen av kalciumjoner i blodet hållas på en stabil nivå. Detta sker genom upptag av kalcium från födan via mag-tarmkanalen, genom utsöndring av kalcium via njurarna, samt genom utbyte av kalcium mellan plasman och skelettet. Regleringen styrs hormonellt och de viktigaste hormonerna för att undvika hypokalcemi är Parathormon (PTH) och kalcitriol. Under sen dräktighet och tidig laktation ökar tackans kalciumbehov kraftigt. Absorptionen från digestionskanalen hinner inte öka i samma takt, och en ansenlig mängd kalcium tas från skelettet. Omsättningen av kalcium kan påverkas av andra mineralämnen, så som fosfor och magnesium. Att ge en mycket låg kalciumgiva tiden före förlossning eller att reglera balansen mellan katjoner och anjoner är förebyggande strategier som tillämpas på mjölkkor. Dessa tycks fungera fysiologiskt motsvarande för får, men vissa svårigheter kan finnas med den praktiska tillämpningen inom svensk fårproduktion. Det vore intressant med mer forskning om hypokalcemi under svenska betingelser.Hypocalcemia (lack of calcium) can occur during late pregnancy and early lactation in ewes. The disorder is characterised by loss of appetite, stiff gait, muscle tremors, recumbency and coma. Intravenous injection of calcium results in an immediate response, but due to the fast development of the disease, the risk of losing both the ewe and her unborn lambs is high, if no treatment is undertaken. Hence, it is of great importance to avoid hypocalcemia. The disorder is rather common for high yielding dairy cows (milk fever) and substantial research has been performed on the subject. Less research has been conducted on hypocalcemia in sheep. The aim of this literature study is to create an overview of factors influencing the calcium metabolism in the ewe during late pregnancy and early lactation and to investigate how to avoid hypocalcemia. Some of the methods commonly used to prevent milk fever in dairy cows are investigated according to application on sheep. To sustain biologically vital functions in the body, the concentration of ionic calcium in plasma must be kept on a constant level. This is achieved by absorption of calcium from the intestine, by renal secretion and by continuous exchange of calcium between plasma and bone tissue. The metabolism of calcium is hormonally regulated and the major hormones involved in avoiding hypocalcemia are parathyroid hormone (PTH) and calcitriol. The ewe’s requirement of calcium increases drastically during late pregnancy and early lactation. The absorption from the intestine fails to increase to the same extent and a large amount of calcium is obtained through bone resorption. Other minerals such as phosphorus and magnesium can affect the metabolism of calcium. Two preventative methods used in dairy cows are to give a very low amount of calcium during late pregnancy or to regulate the balance between cations and anions. These strategies seem to work accordingly on sheep, but there might be some difficulties regarding the practical implication of these methods in Swedish sheep production. More research on hypocalcemia under Swedish conditions would be of interest