Berguv (Bubo bubo) i bergtäkter : En intervjubaserad studie av bergtäktindustrins, myndighetens och ornitologers syn på konflikter och lösningar

The Eurasian Eagle Owl (Bubo bubo) is a protected species and listed as vulnerable (VU) on the Swedish Red List. The population suffered decline after many years of persecution and effects of environmental pollutants, but has recuperated due to increased protection and release of captive-reared owls. At present, the Eurasian Eagle Owl is often breeding in urban environments such as waste dumps, industries and silos. Sometimes the Eurasian Eagle Owl breeds in quarries, even those in full activity. That situation can cause a potential conflict between the conservational interests and the interests of the company. In this potential conflict there are four stakeholders; the company, the Eurasian Eagle Owl, the government and people with special knowledge about the Eurasian Eagle Owl such as ornithologists. The aim of this study is to investigate how to best approach this conflict and find an ideal solution where the interests of all parties are satisfied. Semi-structured interviews were carried out with representatives from all parties. In most cases, the presence of Eurasian Eagle Owls in quarries was not associated with problems or conflicts, and the imposed arrangements to favour the birds were accepted by the companies. A seemingly good solution was to dedicate a part of the quarry to the bird, and refrain from industrial activity there. The bird often chooses these more quiet parts by itself, otherwise artificial cliffs can be constructed to attract the birds to designated walls. The industry of the quarry has created an environment suitable to the Eurasian Eagle Owl, and it is therefore important to remember that the industry is contributing positively to the conservation of the species. Berguven (Bubo bubo) är idag, efter många år av förföljelse och miljögiftsskador, en skyddad och rödlistad (VU) art. Det händer allt oftare att berguvarna häckar i urbana miljöer så som sopstationer, industrianläggningar och silosar. Det händer också att berguven bosätter sig i bergtäkter, även aktiva sådana. I en sådan situation kan en potentiell konflikt uppstå mellan de bevarandebiologiska syftena för arten och täktverksamhetens arbete. I denna potentiella konflikt kan fyra parter tänkas; verksamhetsutövaren, tillsynsmyndigheten, berguven och personer med särskild kunskap om berguven, exempelvis ornitologer. Studiens syfte är att utreda hur man på bästa sätt närmar sig den ideala lösningen där alla parter är nöjda. För att kunna svara på denna fråga har vissa aspekter rörande de olika parternas känslor, upplevelser, uppfattningar om berguvens liv i täkt och vilka lösningar som skulle kunna finnas, studerats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med representanter från alla konfliktens parter. Studien visar att situationen i de flesta fall inte leder till något större problem, eller konflikt för endera partern. De hänsynsåtgärder som tycks vara bäst lämpade både för verksamheten och för berguven är att en del av täkten avsätts, där det bedrivs mindre verksamhet och berguven kan husera fritt. Ofta tycks berguven självmant hitta sådana platser i täkten, annars kan konstgjorda hyllor göras för att locka den dit. Det är också viktigt att parterna har en bra relation sinsemellan, berguvsexperterna kan bidra med information och förslag till lösningar både för myndighetens och för verksamhetens del. Bergtäktverksamheten har skapat en miljö som berguvar tycks tycka om, och det är därför viktigt att komma ihåg att denna verksamhet är en viktig del med positiv verkan i det fortsatta arbetet med att bevara arten.