Fastighetsbildningen av ägarlägenheter i Sverige : En jämförelse med Norges eierseksjoner

I maj 2009 infördes ägarlägenheter i Sverige. Ägarlägenhetsinnehavaren har äganderätt till skillnad från en bostadsrättsinnehavare som endast innehar nyttjanderätt. Bostadsformen har hittills inte haft den genomslagskraft som förväntades av lagstiftaren. I Norge är möjligheten att äga sin lägenhet mer etablerad än i Sverige. Syftet med detta examensarbete var att se om fastighetsbildningsprocessen för ägarlägenheter kan göras effektivare genom att jämföra den med Norges bildningsprocess för eierseksjoner, vilken benämns seksjonering. Handlingar som upprättats i samband med fastighetsbildning respektive seksjonering granskades för att ta reda på hur hanteringen skiljer sig däremellan. Intervjuer med sakkunniga i Sverige och Norge genomfördes via personlig kontakt och e-post för att få en djupare kunskap i hur fastighetsbildningen och seksjoneringen går till. En komparativ metod, där den norska seksjoneringen av eierseksjoner ställdes mot den svenska fastighetsbildningen för ägarlägenheter, användes för att utreda om fastighetsbildningen för ägarlägenheter kan effektiviseras. Seksjonering av eierseksjoner och fastighetsbildning av ägarlägenheter skiljer sig en del i hur mycket ansvar som ligger hos exploatören Gemensamma utrymmen regleras mer vid bildning av ägarlägenheter än vid bildning av eierseksjoner. Gränserna mellan enheterna i de olika fallen skiljer sig speciellt då det för ägarlägenheter upprättas fastighetsgränser där lantmäterimyndigheten upprättar en koordinatförteckning, bruksgränserna som dras för eierseksjoner har inte samma noggrannhet. Att införa ändringar i ansökan hämtat från hur den sker i Norge vid seksjonering, och att upprätta en checklista för gemensamma utrymmen som den sökande fyller i, och ändring av fastställningen av de gemensamma utrymmena, är möjligheter till effektivisering av fastighetsbildningen för ägarlägenheter.In may 2009 the condominium ownership model was introduced in Sweden. The owner has ownership, unlike with the condominium user right model where the owner only has a legal right to use the apartment. So far, the ownership model hasn’t had quite a breakthrough, as expected by the Swedish legislator. In Norway, the condominium ownership model is more established. The aim of this study was to see if the real estate formation of the Swedish condominium ownership model can be made more effective, by comparing it with the formation of theNorwegian condominium ownership model. Documents created in conjunction with the two separate formation processes has been reviewed to find out the differences between the two. Interviews with experts in the area, in both Sweden and Norway was carried through face to face and by e-mail, to get a deeper understanding in the formation process. A comparative method, where the Norwegian formation process of the Norwegian model was compared to the Swedish model, was used to find out if the formation for the Swedish model can be more effective. The formation of the Norwegian model and the real estate formation of the Swedish model differentiate a bit in how much responsibility the real estate owner has. Shared spaces are being more regulated at the formation of the Swedish model than the Norwegian model. The real estate boundaries between the units in the different cases separate especially when the real estate boundaries being determined for the Swedish model and the Swedish cadastral authority establish a coordinate list. The user right boundaries made for the Norwegian model don’t have the same accuracy. To introduce changes in the application from how it works in Norway, and establish a checklist for the shared spaces that the person who apply complete, and impliment changes of the establishment of the shared spaces, are possibilities to make the formation more effective for the Swedish model