Omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta i arbetet för att förebygga trycksår : en beskrivande litteraturstudie

Bakgrund: Trycksår uppstår som en komplikation av vård, behandling och sjukdom varvid dessa kan uppkomma redan efter 60 minuter. Förekomsten av trycksår år 2016 ligger på 13,4 % i medelvärde över hela Sverige, vilket i jämförelse med 2015 enbart är en sänkning med 0,2%. Syfte: Att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta i sitt arbete för att förebygga trycksår samt att redovisa vilken urvalsmetod som använts i de valda artiklarna. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design som grundades på tretton artiklar av kvantitativ ansats från databaserna Cinahl och Pubmed. Huvudresultat: Resultatet av ovanstående litteraturstudie medförde fyra olika teman:1) Riskbedömning: Genom att göra en riskbedömning på patienterna inom 24 timmar efter inläggning kunde en minskad trycksårsprevalens ses. 2) Lägesändringar: Lägesändringar på patienterna varannan timme visade att uppkomsten av trycksår minskar. Vidare har det visats att positioner liggande i 30 grader är den metod som ger bäst utgång. 3) Tryckavlastning: En användning av olika tryckavlastande medel har påvisat att trycksår reducerats hos patienterna. Den bästa metoden sett utifrån skillnader på kontroll och interventionsgrupper för tryckavlastning som framkommit i föreliggande studie är användning av silicone border. 4) Samling av preventiva omvårdnadsåtgärder: En användning av olika protokoll med flertalet omvårdnadsåtgärder för att minska uppkomsten av trycksår har visat sig ge mycket god effekt. Metodologisk aspekt: 11 av artiklarna hade en tydlig redogörelse för urvalsmetoden, varav resterande två artiklar saknade beskrivning om hur urvalet hade genomförts. Slutsats: Genom föreliggande litteraturstudie har det framkommit att ovanstående teman kan användas av sjuksköterskan i det dagliga arbetet för att minska riskerna för trycksår hos sina patienter.Background: Pressure sores occur as a complication of care, treatment and disease where these can occur already after 60 minutes. The incidence of pressure ulcers in 2016 at 13.4% averaged over the whole of Sweden, as compared to 2015 is a reduction of only 0.2%. Aim: To describe the nursing care nurse can take in their work to prevent pressure sores and to report the selection method used in the selected articles. Method: Literature study with descriptive design that was based on thirteen articles from the databases CINAHL and Pubmed. Findings: The result of the above literature led four different themes: 1) Risk Assessment: By making a risk assessment of patients within 24 hours of hospitalization the risk of pressure sores was reduced. 2) Location Changes: Location Changes to the patients every two hours showed that the incidence of pressure ulcers decreased. Further, it has been shown that positions lying at 30 degrees is the method that provides the best output. 3) Pressure relief: Use of different pressure relieving agents have shown to reduce pressure sores in patients. The best method seen from differences in the control and intervention groups for pressure relief in this study is the use of a silicon border. 4) Collection of preventive care measures: The use of different protocols with several different care methods to reduce the occurrence of pressure sores have shown the best effect. Methodological aspect: 11 of the articles had a clear description of the sampling method, with the remaining two items missing description of how the selection had been made. Conclusion: The present literature review has shown that the above themes can be used by nurses in their daily work to reduce the risk of pressure ulcers in patients