Math in Action : Learning Mathematics Through Aesthetical Learning Processes

Syftet med studien var att undersöka om och hur lärande i matematik kan främjas av ett estetiskt inspirerat arbetssätt samtom det finns skillnader i resultat mellan motoriskt starka respektive motoriskt svaga barn. Avsikten var även att undersöka vilka aktiviteter ochlekar som lämpar sig för att träna barns förmåga inom matematikområdet som interventionen byggde på. I studien jämförsmatematikutveckling hos två grupper av sexåringar, en grupp (EL) som undervisats genom estetiska lärprocesser, och en grupp (N L) somarbetat med numeriska lekar i den ordinarie förskoleverksamheten. Vi ville i samband med detta även undersöka och tydliggöra begreppetEstetiska lärprocesser. Detta för att vara tydliga med vad vi gjorde, hur vi gick tillväga och kunna motivera varför vi valde att göra på ett visstsätt.Vi har genomfört en kvasi-experimentell studie där vi utgått från en så kallad mixad metod (mixed methods) och tillämpat en inbäddad design(Cresswell & Plano Clark, 2011; Bryman, 2013). Studien inleddes med ett motoriktest, kallat MUGI, vilket är utarbetat för 6-7-åringar av Ericsson(2003) och använt i en longitudinell interventionsstudie där man jämförde barns motoriska förmåga med deras skolprestationer i matematik ochsvenska. Därefter fick samtliga 53 barn utföra ett matematiktest som utarbetats vid Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (IBL) vidLinköpings universitet. Testet prövade barnens förmågor och kunskaper om taluppfattning, taluppskattningsförmåga och aritmetik och barnentestades på grundläggande numeriska kunskaper, verbal aritmetik och tallinjetest före och efter interventionen. Testet analyserades sedan medhjälp av SPSS vilket är ett program för statistisk datahantering. Efter motorik- och matematiktesten samt en pilotstudie, genomfördes enintervention där hälften av eleverna (EL) deltog i olika aktiviteter, lekar och övningar, vilka byggde på de matematiska områden sommatematiktestet prövade. Interventionspassen genomfördes 1 timme/grupp vid sex tillfällen under en åttaveckorsperiod. Övriga barn (NL)deltog i förskoleklassens ordinarie undervisning. Slutligen upprepades matematiktestet med samtliga barn.Vi kan, efter att ha sammanställt resultaten från denna studie, konstatera att det finns flera motiv till att undervisa matematik med estetiskalärprocesser i de yngre åren. De motiv som studien framförallt ger belägg för är att: barnen lär sig matematik med estetiska uttrycksformer som medel motoriken stimuleras vilket främjar utvecklingen av barnens matematiska förmåga olika matematiska områden påverkas inte automatiskt på samma sätt av interventionen, utan måste utvärderas var för sigUpplägget samt våra erfarenheter och lärdomar av studien ledde slutligen fram till utvecklandet av begreppet Math in Action (MiA) vilket ipraktiken innebär ett lärande där estetiska arbetsformer och uttryckssätt används som medel för att öva olika matematiska förmågor