Assessment and design of industrial manual handling to reduce physical ergonomics hazards : – use and development of assessment tools

Despite efforts of reducing harmful physical ergonomics exposures related to manual handling, the occurrence of heavy or repetitive manual handling, and non-neutral postures is high in many occupational sectors. To reduce these exposures, interventions and job design strategies can utilize risk assessment. A need was identified of an observation-based tool which supported occupational health and safety practitioners for assessments of risk factors related to manual handling. The aim of this thesis was to explore the use and important usability-related aspects of observation-based assessment tools among professional ergonomists, and to develop new research based assessment and screening tools, to present their scientific basis and to evaluate their reliability and usability. A web-based questionnaire was employed to gain knowledge on the use and usability aspects of risk assessment tools among ergonomists in Sweden. The assessment tools RAMP I and RAMP II were developed in an iterative process, including literature searches, expert group judgments, and with input from more than 80 practitioners. The reliability and usability evaluations included assessments and ratings by practitioners. The thesis points to a low use of several internationally spread assessment tools among Swedish ergonomists, and a relatively higher use of tools promoted by the Swedish Work Environment Authority. Several usability-related aspects were identified as important, such as being easy and quick to use, its ability to communicate and visualize the results, and its ability to facilitate improvement measures. The developed tools support assessment of a broad range of risk factors related to manual handling. The thesis supports that assessments with acceptable reliability can be achieved for the majority of items of the two developed tools. The thesis supports that the tools are usable in supporting risk assessments targeting risk factors related to industrial manual handling.Trots ansträngningar för att minska belastningsergonomiska exponeringar relaterade till manuell hantering är förekomsten av exponering av riskkällor såsom tung eller repetitiv manuell hantering, obekväma arbetsställningar, hand–armvibrationer och helkroppsvibration omfattande inom flera sektorer. Dessa belastningsergonomiska exponeringar tros i betydande utsträckning bidra till en stor andel av arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär och arbetssjukdomar inom flera sektorer som exempelvis tillverkningsindustrin. Riskbedömningar kan användas inom det förebyggande arbetet kopplat till interventioner eller arbetsutformning för att minska dessa skadliga exponeringar (risk faktorer), vilket även är ett krav om arbetet innefattar manuell hantering eller andra riskkällor. Trots det stora antalet observationsbaserade bedömningsverktyg utvecklade för att stödja riskbedömningar av arbete som innefattar manuell hantering identifierades ett behov av ett nytt observationsbaserat bedömningsverktyg som stödjer praktiker i utförliga bedömningar av flertalet riskfaktorer relaterade till manuell hantering och som ger stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet med avhandlingen är att utforska användningen av, och viktiga användbarhetsrelaterade aspekter av observationsbaserade bedömningsverktyg bland professionella ergonomer som arbetar i Sverige. Dessutom är syftet även att utveckla nya forskningsbaserade screeningverktyg och bedömningsverktyg, presentera deras forskningsbas samt att utvärdera deras reliabilitet och användbarhet. En webbaserad enkät användes för att inhämta kunskap om i vilken omfattning dessa verktyg används av professionella ergonomer och vilka användbarhetsrelaterade aspekter som ansågs särskilt betydelsefulla för dessa verktyg. För att utveckla de nya verktygen (dvs. RAMP I och RAMP II) genomfördes litteratursökningar för att identifiera kvantitativt beskrivna riskfaktorer relaterade till manuell hantering och betydelsefulla faktorer som påverkar arbetstagares kapacitet vid manuell hantering. Verktygen utvecklades i en iterativ process med input från mer 80 praktiker, varav mer än 30 professionella ergonomer, samt expertgruppsbedömning. De två verktygen utvärderades med avseende deras interbedömarreliabilitet utifrån bedömningar genomförda av ergonomer och ingenjörer/tekniker utifrån videofilmade arbeten inom industriell manuell hantering. Verktygens användbarhet utvärderas av 20 praktiker med en pappersenkät och verktygens ’användarvänlighet’ av 22 ergonomer. Avhandlingen pekar på en relativt låg proportionell användning av flera internationellt spridda bedömningsverktyg bland professionella ergonomer som arbetar i Sverige, och en relativt hög proportionell användning av bedömningsverktyg som stöds av Arbetsmiljöverket. Flera användbarhetsrelaterade aspekter identifierades som betydelsefulla bland ergonomerna, i synnerhet betydelsen av att bedömningsverktygen är enkla och snabba att använda, deras förmåga att kommunicera och visualisera resultatet av bedömningar, och deras förmåga att stödja åtgärdsarbetet. Det utvecklade screeningverktyget och bedömningsverktyget stödjer bedömning av flertalet riskfaktorer relaterade till industriell manual hantering. Avhandling ger stöd att majoriteten av verktygens bedömningspunkter har acceptabel interbedömarreliabilitet och förbättringsområden för verktygen har identifierats. Avhandling ger stöd att de två utvecklade verktygen är användbara vid riskbedömningar av belastningsergonomiska riskfaktorer relaterade till industriell manual hantering.QC 20170510