Benchmarking - självklart eller oklart?

Efter att under tre år utvärderat1 det så kallade Jämförelseprojektet2 kan vi konstatera att benchmarking i Sveriges kommuner inte kan ges samma klara innehåll avseende syfte, innehåll och form. När 190 kommuner deltagit i projektet och upp till 28 olika nätverk varit igång, är det naturligtvis inte så konstigt om det finns en variation i de sätt som benchmarking tillämpas på. Och det kan knappast heller vara önskvärt att alla deltagande kommuner skulle ge benchmarking samma innebörd som Rank Xerox. Liksom många andra potentiella styrverktyg är även benchmarking ett tämligen töjbart koncept. Det som däremot gjorde oss bekymrade var den variation det fanns i berörda kommuners förmåga och kapacitet att använda benchmarking. Dessa brister medför att potentialen med benchmarking som idé - att orientera sig om sina verksamheters prestationer för att finna effektivare sätt att och agera på - stöter på patrull när den möter kommunala verksamheter. Tackvare Jämförelseprojektet har emellertid en förståelse för benchmarking, och andra former av systematiska jämförelsers betydelse, blivit etablerad i stora delar av Kommunsverige. Det har också etablerats en positivare attityd till att jobba med dessa frågor. Det går också att peka på att vissa deltagande kommuner har integrerat framtagna jämförelsemått i sin interna styrning. Givet de brister avseende kommunal kapacitet och incitament som uppmärksammats i genomförd utvärdering är det emellertid knappast rimligt att tänka sig en benchmarkingrevolution på kort sikt. Snarare kan det vara en evolution som står för dörren, åtminstone om vi skall döma utifrån omfattningen av genomförda verksamhetsförändringar som framkommer i utvärderingen. Mer genomgripande ansatser, som går bortom resultatjämförelser, och också fokuserar framtagandet av metoder för processbeskrivningar och tydliga handlingsplaner för organisatorisk förändring, kommer sannolikt att dröja