Formativ examination i utbildning på forskarnivå – möjligheter till förändring.

Examination och utvärdering av doktorander innefattar, som all handledningen (Lauvås & Handal, 2001, s. 347-351), bortsett från den summativa examinationen (disputationen, tentamina etc.) en ständigt pågående återkopplande, formativ examination. Den senare har större möjligheten att hjälpa studenten att nå målen då den kan påverka utbildningsprocessen och lyfta studenten till den nivå som krävs i yrkesrollen (Lauvås & Handal, 2001, s. 349). För att belysa hur den formativa examinationen i utbildningen på forskarnivå uppfattas och för att skapa ett underlag för ett framtida förändringsarbete av examinationsprocessen har en enkätundersökning bland institutionens doktorander och handledare genomförts. De tillfrågade ombads att med egna ord redogöra för vad de uppfattade att examinationen i huvudsak bestod av. De fick också belysa examination av doktorandutbildningens mål såsom de beskrivs i Högskoleförordningen (2006, bilaga 2). Svarsfrekvensen var 91 % (21/23). Studien visar ett brett spektrum av uppfattningar om hur den formativa återkopplingen fortgår och i vilken omfattning den sker. Den formativa examinationen upplevdes ske i betydligt högre grad för vissa av de upställda målen än för andra. Positiva exempel på formativ examination innefattade dels indirekta upplevelser t.ex. av att efterhand få alltmer förtroende att representera verksamheten utåt men också direkta återkopplings och självutvärderingssamtal. Studien indikerar att målen och formen för den formativa examinationsprocessen i utbildningen på forskarnivå bör vidareutvecklas