Ett steg fram och ett tillbaka... Statens styrning av miljö och hållbar utveckling genom skollag, läroplaner och kursplaner

Syftet med denna rättssociologiskt inriktade artikel är att beskriva och problematisera lag-stiftnings- och regleringsprocesser av skolans uppdrag med fokus på miljö och hållbar ut-veckling, och samtidigt beskrivs den historiska bakgrunden för denna tematik 1990-2011. Vi tolkar de rättsliga och politiska skeendena och de involverade institutionerna i ett teoretiskt, historiesociologiskt perspektiv som bygger på begreppet path dependence. Att vi här gör en fördjupad studie av skeendena på den politiska, nationella nivån beror på att den typen av beskrivningar ofta saknas i samhällsvetenskapliga studier av hur en lagtext växer fram och vilka motiv som kan finnas för olika beslut och inriktningar. Studien ansluter till den tradition som benämns ”genetisk rättssociologi”. Artikeln tar sin utgångspunkt i och bygger på den modell som utvecklats i ett antal forskningsprojekt över tid av Lindensjö och Lundgren, som utvecklat och använt begreppen formuleringsarenan respektive realiseringsarenan. De rätts-liga förändringarna tolkas mot bakgrund av tröghet (inertia) och stigberoende (path depen-dence). Studien sker genom nyckelintervju och analyser av nationella och rättsliga styrdo-kument och rättskällor för att på så sätt kunna beskriva och kategorisera vilka rättsliga nor-mer som samhället genom sina politiska och administrativa institutioner finner vara av värde att lyfta fram för skolans verksamheter. Detta ser vi som en av grunderna för de normstödjande strukturer för en hållbar utveckling, som ska skapas samt utvecklas i svensk skola givet de trögheter och stigberoenden som gör sig gällande inom fältet