Att hysa folk på gården : ett försök till byggnadsarkeologi

Under de senaste decennierna har forskningen kring den yngre järnålderns och äldre medeltidens samhälle alltmer kommit att handla om förekomsten av storgårdar. Genom arkeologin ges möjlighet att få en inblick i den materiella kultur som präglade dessa storgårdar. Hur såg den här tidens storgårdar egentligen ut, vilken typ av byggnader fanns och vad säger gårdarnas sammansättning av olika typer av byggnader om storgårdarnas ekonomi och drift? Avsikten med föreliggande artikel är att studera bostadshus och andra typer av byggnader på tre undersökta gårdar i syfte att se vad detta kan säga om gårdarnas ekonomi och drift. Genom att jämföra stora gårdar från skilda tider är tanken att eventuella förändringar i relationen mellan bostadsytor och andra byggnadsytor bör avspegla förändringar i gårdarnas ekonomi och sättet de drevs på. Går det att utifrån förändringar i gårdarnas boendeytor och dess relation till den totalt bebyggda ytan, diskutera hur driften varit organiserad? Utgångspunkten är en jämförelse mellan bebyggelsen på tre arkeologiskt undersökta gårdar, Lockarp i Skåne, Hultaby i Småland samt Sanda i Uppland