Utbildning och ekonomisk tillväxt : En tvärsnittsanalys av sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillväxt i utvecklingsländer

Ekonomisk tillväxt intresserar såväl politiker som forskare och definieras som ökningen av ett lands bruttonationalprodukt (BNP) från en period till en annan. Då BNP anses vara ett mått på välstånd är ekonomisk tillväxt önskvärt (Investopedia, 2016). Forskningen kring sambandet mellan ekonomisk tillväxt och andra samhällsfenomen är gedigen. Ämnet har intresserat forskare länge och är än idag ett aktuellt forskningsområde. Utbildningens påverkan på den ekonomiska tillväxten är ett samband som analyserats flitigt inom nationalekonomin. Enligt teorin bör utbildning ha en positiv påverkan på den ekonomiska tillväxten. Empiriska studier har dock inte visat några konsekventa resultat och slutsatserna är skilda och många (Kyriacou, 1991; Pritchett, 2001). I dagsläget skiljer sig de ekonomiska förutsättningarna och levnadsstandarden mellan världens länder avsevärt. Skillnaderna bland annat i ekonomisk utveckling delar in länderna i industriländer respektive utvecklingsländer där det sistnämnda har sämre förutsättningar. Detta är problematiskt ur en rad olika synpunkter såväl ekonomiskt som socialt (Sida, 2009; Unicef, 2016). Syftet med denna uppsats är att analysera om det finns ett positiv samband mellan utbildning och den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländer under en tioårsperiod. Hypotesen är att ju högre utbildningsnivå mätt i antal skolår desto högre tillväxt. Sambandet förväntas därför vara positivt. Utifrån uppsatsens syfte har följande frågeställningar formulerats: Finns det ett positiv samband mellan antalet skolår oavsett utbildningsnivå och den ekonomiska tillväxten? Finns det ett positivt samband mellan antalet skolår på eftergymnasial nivå och den ekonomiska tillväxten? För att besvara frågeställningen användes en regressionsanalys av typen Minsta kvadratmetoden. Data som inhämtades var tvärsnittsdata och analysen är därmed en tvärsnittanalys. Enligt regressionsresultatet finns det delvis positivt signifikanta samband redovisade som är kopplade till första frågeställningen. Även positivt signifikanta samband som är kopplade till andra frågeställningen är funna i denna undersökning