Operationell leasing och effekten av IFRS 16 : En studie som undersöker effekten av IFRS 16 på svenska företag med hjälp av en internationell jämförelse

Bakgrund och problemdiskussion:1 januari 2019 är tanken att IFRS 16 ska användas som en ny standard för redovisning av leasingavtal. Det här styrs i dagsläget av IAS 17 som möjliggör för företag att formulera sina leasingavtal så att de kan klassas som antingen operationella eller finansiella. Ett operationellt leasingavtal behövs ej redovisas i balansräkningen vilket gör att företag med mycket leasing medvetet skriver sina leasingavtal så att de klassas som operationella, vilket leder till dolda skulder och tillgångar. Dessa redovisas sedan enbart i not, i företagens finansiella rapporter. Syfte: Syftet med studien är att bredda kunskapen om vilken effekt införandet av IFRS 16 kommer få för svenska företag inkluderade på Large Cap och ställa den i relation med effekten i andra länder. Forskningsfrågor: - Hur kommer en kapitalisering av operationella leasingavtal påverka svenska företag? - Skiljer sig effekten av en kapitalisering i Sverige med en kapitalisering i andra länder i Europa? Metod: Undersökningen är kvantitativ och använder en kapitaliseringsmodell utvecklad av Imhoff et al (1991) och Fülbier et al (2008) för att beräkna en kapitalisering av operationella leasingavtal. Vidare har statistiska metoder använts för att mäta skillnaden i förändring mellan Sverige och de två övriga länderna, Tyskland och Storbritannien. Resultat och slutsats: I Sverige noteras signifikanta förändringar i nyckeltal efter en kapitalisering av operationella leasingavtal, vilket även skedde i Tyskland och Storbritannien. Storbritannien som var mest leasingtungt upplevde största skillnaden i siffror, följt av Tyskland och Sverige. Vid en statistisk jämförelse länderna emellan var Storbritannien det enda land som hade en statistiskt signifikant förändring i ett av nyckeltalen, totalt kapital. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att en effekt av kapitalisering av operationella leasingavtal i Sverige går i linje med resultaten i andra länder då skillnaden mellan länderna inte var statistiskt signifikanta