Flödesorientering av globalt inköpsarbete

Under senare år har globalt inköp fått en allt större strategisk betydelse för svenska handelsföretag. Tidigare forskning har visat att globalt inköpsarbete kan vara en avgörande konkurrensfördel, samtidigt som det innebär stora utmaningar. För at t framgångsrikt utnyttja globalt inköp som en konkurrensfördel behöver svenska handelsföretag bli mer flödesorienterade. Försörjningskedjans resurser som helhet, och inte bara företagets egna, behöver utnyttjas för att kunna skapa konkurrenskraft. Med bakgrund i det faktum att leveransförmågan och därmed kundservicen aldrig blir bättre än vad varuförsörjningen tillåter, spelar organiseringen av det globala inköpet en avgörande roll. Syftet med projektet är att öka förståelsen för hur svenska handelsföretag ska organisera sitt globala inköpsarbete för en högre grad av flödesorientering. Inom ramen för forskningsprojektet har forskningsfrågor adresserats om: parametrar för valet av inköpsregion och specifik leverantör, det fysiska flödet av produkter, samt organisationsformer för globalt inköp. Teoretiskt har projektet tagit utgångspunkt i litteratur om globalt inköp, flödesorientering och så kallad paradoxteori. Projektets empiriska bas är två fallstudier (Hultafors Group AB:s division för arbetskläder, Snickers, och Indiska Magasinet AB), samt en enkätstudie bland inköpschefer på svenska handelsföretag. Totalt har sju konferenspapper, ett journalpapper och två populärvetenskapliga artiklar författats inom ramen för projektet. Dessa är projektets huvudsakliga leverabler som alla på olika sätt bidrar till att besvara projektets syfte och forskningsfrågor. Den här rapporten är en populärvetenskaplig sammanfattning av forskningsprojektet. Resultaten visar att kostnader, service, ledtider, såväl som miljö- och CSR-relaterade parametrar spelar en viktig roll vid valet av region och specifik leverantör. Framförallt är det totalkostnaden (pris och någon form av ”hemtagningskostnad”) och ledtider som är de mest avgörande parametrarna. Miljö- och CSR-relaterade aspekter anses ha mindre betydelse. Paradoxperspektivet visar på behovet av att balansera prestationsmått gentemot varandra. Vid utvärderingar av en ny leverantör eller en ny leverantörsregion är det viktigt att ta hänsyn till ett brett spektrum av olika kriterier. För det fysiska flödet finns möjligheter till att konsolidera flödet till noder i Asien och/eller Europa. Studien visar att olika alternativ finns, och att det också finns alternativ till transportslaget båt, som idag dominerar på grund av förhållandevis låga transportkostnader. Dessa alternativ kan bli mycket intressanta i de fall där ledtiderna behöver kortas. För utformningen av en global inköpsorganisation visar våra resultat att tre av de mest tydliga parametrarna som är viktiga att förstå och analysera är: graden av vertikal integration, det vill säga i vilken utsträckning som handelsföretaget bör äga aktörer uppströms i försörjningskedjan, graden av ansvarstagande för försörjningskedjans prestation, det vill säga hela försörjningskedjans prestationer gentemot slutkunderna, samt graden av ömsesidigt, långsiktigt samarbete, det vill säga där företaget tillsammans med andra aktörer i försörjningskedjan utvecklar försörjningskedjans prestationer. För praktiker bidrar resultaten från detta projekt med nya insikter och perspektiv på hur företag bör tänka kring sin organisation av det globala inköpet. De ska fungera som en katalysator och inspiration för svenska handelsföretag som vill utveckla sin konkurrenskraft med hjälp av sitt globala inköp. Forskningsmässigt är globalt inköp i handelsföretag ett område som också fortsättningsvis är i behov av ny kunskap och utveckling. Den roll och betydelse som inköpsorganisationen har för konkurrenskraften förändras hela tiden och lär fortsätta göra det. Den snabba utvecklingen gör också att forskningen behöver hänga med: globalt inköp som forskningsobjekt behöver ständigt belysas med hjälp av nya teoretiska perspektiv och gamla sanningar behöver kontinuerligt utmanas och ifrågasättas. Ju mer global konkurrens inom handeln, desto viktigare blir frågan om hur det globala inköpet ska utformas