Totalentreprenader ur en anläggningsentreprenörs perspektiv : Framgångsfaktorer och fallgropar

Den svenska anläggningsmarknaden är under förändring. I ett initiativ att utveckla och effektivisera branschen har de statliga beställarna, med Trafikverket i täten, satsat på att renodla beställarrollen. En stor del av denna satsning bygger på att öka andelen projekt som upphandlas som totalentreprenader. Detta ger dock inte bara förändringar för beställarna, utan även entreprenörer och resten av marknaden måste anpassa sig efter de nya förutsättningarna. Syftet med examensarbetet är därför att undersöka hur förändringen av anläggningsmarknaden mot fler totalentreprenader påverkar entreprenörers förutsättningar att driva framgångsrika projekt, samt hur de bör anpassa sina projektorganisationer för att uppnå detta. För att svara på detta övergripande syfte behandlar arbetet följande forskningsfrågor: Hur påverkas entreprenörens möjlighet till framgångsrika och lönsamma projekt i totalentreprenader? Hur påverkar övriga delar av upphandlingsstrategin entreprenören då den är totalentreprenör? Hur ska entreprenörer anpassa sina projektorganisationer, avseende kompetens och roller, för att möta den förändrade rollen gentemot beställaren? Examensarbetet är skrivet hos Skanska Sverige AB, region Väg och anläggning Stockholm. Metoden är uppdelad i tre studier. Den första är en litteraturstudie på tidigare forskning, med fokus på vetenskapliga artiklar. Den andra är en kvantitativ studie på lönsamhetsdata från tidigare projekt, erhållen från Skanska. Denna studie omfattar dels en jämförelse mellan utförande­entreprenad och totalentreprenad, dels en analys av övriga delar i upphandlingsstrategin. Den tredje är en intervjustudie med personer som har haft olika roller i totalentreprenader. Resultatet visar på att entreprenörer som är medvetna om den skillnad totalentreprenader medför, samt är väl förberedda för dem, har goda chanser att uppnå framgångsrika och lönsamma projekt. Det är också viktigt för entreprenören att vara medveten om alla förutsättningar i entreprenaden, inte bara entreprenadform. Utvecklingen går mot entreprenader med högre grad av samverkan än tidigare. Detta medför att entreprenören både måste vara samarbetsinriktad samt välja beställare, konsulter och underentreprenörer som är detsamma. Entreprenörens ökade osäkerheter och risker i totalentreprenader medför ökade krav på dess kompetens och organisationsstruktur. En viktig del är att tillsätta en projekteringsledning som klarar av att leda projekteringen så att rätt handlingar tas fram. Därutöver tillkommer även en rad ytterligare kritiska faktorer, så som en tydlig riskfördelning, tidigt upprättad riskanalys, kunskaper i ABT och kontraktsfrågor, tydlig ansvarsfördelning samt tilldelning av nyckelroller så tidigt som möjligt. Ökningen av anbudsutvärderingar på mjuka parametrar, främst på totalentreprenörens projektorganisation, visar på att även beställarna värderar vikten av totalentreprenörens kompetens högt.The Swedish infrastructure and construction market is changing. To develop and improve the efficiency of the industry, the Swedish Transport Administration (Trafikverket) have made an initiative to change their role towards more of a professional client. A large part of this initiative is based on increasing the percentage of projects procured as design-build projects. This will, however, not only lead to changes for the clients, but also contractors and the rest of the market must adapt to the new conditions. The purpose of this study is to investigate how the change of the infrastructure and construction market towards more design-build projects affects contractors’ possibilities for successful projects, and how they should adapt their organizations to achieve this. To answer this general objective, the thesis is based on the following research questions: How are the contractor’s possibilities for achieving successful and profitable projects affected in design-build projects? How does the rest of the client’s procurement strategy affect the design-build contractor? How should contractors adapt their project organizations, in terms of expertise and roles, to meet the changing role towards the client? This thesis is written at Skanska in Stockholm, Sweden. The method comprises three studies. The first is a literature review of previous research, with a focus on scientific articles. The second is a quantitative study on profitability data from previous projects, obtained from Skanska. This study includes both a comparison between design-bid-build and design-build projects, and an analysis of other parts in the client’s procurement strategy. The third is an interview with people who have had different roles in design-build projects. The results indicate that contractors who are aware of the difference design-build projects entails, and are well prepared for them, have good chances to achieve successful and profitable projects. It is also important for the contractor to be aware of all parts in the contract, not just the project delivery system. The trend is toward a higher degree of client–contractor collaboration. This indicates that the contractors, clients, consultants and subcontractors must be able to be cooperative. The contractor’s increased uncertainties and risks in design-build projects entail increased demands on its expertise and organizational structure. An important part is to appoint a design manager capable of managing the design so that the right documents and drawings are produced. In addition, other critical factors are a clear allocation of risks, an early established risk analysis, knowledge in contract issues, a clear division of responsibilities and to assign key roles as early as possible. The increased usage of soft parameters in tender evaluations, mainly on the contractor’s organization, show that the clients value the contractor’s competences highly