Hur påverkas miljön av limträ- eller stålstomme för en lantbruksbyggnad?

Global climate change is one of the most important tasks that scientists are trying to solve today. With the help of a Lifecycle Analysis (LCA) method, the impact that many materials and services have on the environment and humans, have been determined. As a task given by Gävleborg County Administrative Board, this work examines which of the material, glulam or steel, is most suitable as load-bearing material for agricultural buildings (barns). The goal of this study is to perform a LCA (Life Cycle Assessment) of the two materials during production, use, transportation and reuse. The steel's advantage is to be reused again without losing its properties and the wood's benefits to be used as an energy source during combustion, is only one of the steps involved in a life cycle analysis. The information that an LCA study requires can be infinite and complex and therefore needs limitations in resources and time. A system boundary makes a basis on which phases and influences are the vital parts of a study. The system boundary also includes geographical areas. The study examines only local agricultural buildings in Gävleborg, Sweden, with floor areas of approximately 1300 m2 and their global environmental impact. Environmental impact of a product is usually allocated in several different environmental impact categories, in which the study examines only three of these: global warming, acidification and eutrophication. The results show a great difference in emissions depending on how the materials are produced and how they are handled after use. It proves that glulam has significant fewer emissions than steel when it used as an energy source instead of being deposited. With help of the weighting method the result show that iron ore produced steel have 1.2 times greater emission then glulam with landfill and 5.2 times greater when it is used in energy recovery. The weight also shows that scrap produced steel have 0.5 less emission than glulam with landfill and 2.4 greater than glulam with energy recovery.Problematiken kring den globala klimatförändringen är ett av de problem som forskare försöker lösa idag. Med hjälp av metoden livscykelanalys har många material och tjänster utretts gällande dessas påverkan på miljön och människan. På uppdrag från Länsstyrelsen Gävleborg granskas vilket av materialen, trä eller stål, som är lämpligast som stomme i stallbyggnader ur miljösynpunkt. Målet med denna studie är att utföra en LCA (livscykelanalys) av de två materialen vid produktion, användning, transport och återanvändning. Stålets möjligtvis största fördel innebär att det kan återanvändas om och om igen utan att förlora sina egenskaper och trädets möjligheter till återvinning som energi vid förbränning är endast två av de stegen som ingår i en livscykelanalys. Informationen som en LCA studie består av kan vara oändlig och komplex och kräver därför tydliga avgränsningar gällande resurs och tid. En bestämd systemgräns utgör därför ett underlag på vilka faser och påverkningar som är vitala delar för undersökningen. Systemgränsen innefattar också vilka geografiska områden som undersöks. Studien granskar därför lokala lantbruksbyggnader i Gävleborg med golvarea på cirka 1300 m2 och deras globala miljöpåverkan. Olika typer av miljöpåverkan som uppstår från en produkt kategoriseras i miljöeffektkategorier där studien undersöker tre av dessa: den globala uppvärmning, försurning och övergödning. Resultatet visar en stor skillnad i utsläpp beroende på hur materialen producerats och även hur de hanteras efter användning. Det visar sig att limträ har betydligt mindre utsläpp än stål om den kan energiåtervinnas. Med hjälp av viktningsmetoden visar det sig att järnmalm släpper ut 1,2 gånger mer utsläpp från de sammanlagda miljöeffektkategorierna än limträ som deponeras och 5,2 gånger mer om den energiutvinns. Vid viktningen av skrot blir utsläppet 0,5 gånger mindre än limträ med deponi och 2,4 mer än limträ med energiutvinning