Skolsköterskans metoder för främjandet av goda matvanor och fysisk aktivitet hos ungdomar – en systematisk litteraturöversikt

Introduktion: Redan under uppväxten etablerar barn och ungdomar beteendemönster som kan komma att påverka dem livet ut. Därför är det av största vikt att tidigt stötta och motivera till en hållbar hälsosam livsstil. I Skollagen (2010:800) anges det att alla elever från förskoleklass till gymnasiet har rätt till elevhälsa. För att stötta ungdomar till en hållbar livsstilsförändring gäller det att skolsköterskan arbetar evidensbaserat utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga metoder som skolsköterskor använder i sitt arbete med livsstilsförändring avseende matvanor och fysisk aktivitet hos ungdomar mellan 13-18 år, samt hur dessa metoder fungerar. Metod: Metoden som användes var systematisk litteraturgenomgång. Efter urval och kvalitetsgranskning kvarstod åtta artiklar, tre kvantitativa och fem kvalitativa, som utgjorde grunden för resultatet. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier; Metoder för livsstilsförändring samt hur de fungerar, Faktorer som kan främja arbetet med livsstilsförändringar samt Faktorer som kan motverka arbetet med livsstilsförändringar. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar på att skolsköterskan har möjlighet att utifrån olika metoder kunna påverka ungdomarna på olika nivåer, såsom individ eller grupp, till livsstilsförändring. Det finns också många faktorer som främjar respektive motverkar det hälsofrämjande arbetet vilket i sin tur även påverkar möjligheten till livsstilsförändring.Introduction: During childhood children and youth establish behavioral patterns that may affect them for life. Therefore, it is essential to early support and motivate a sustainable healthy lifestyle. The Swedish Education Law (2010: 800) states that all students from preschool to high school are entitled to student health. To support youngsters to a sustainable lifestyle change it applies for the school nurse to work on an evidence-based basis and with a health promotion approach. Aim: The purpose of this study was to identify methods nurses use in their work with lifestyle changes in food habits and physical activity among young people aged 13-18 years, and how these methods work. Method: The used method was a systematic literature review. After selection and quality assessment remained eight articles, three quantitative and five qualitative, which formed the basis of the results. Results: The result ended up in three categories; Methods for lifestyle change and how they work, factors that can promote the work of lifestyle changes and the factors that can counteract the work of lifestyle changes. Conclusion: The results of this study shows that the school nurses based on different methods has the ability to impact youth in different levels, regarding lifestyle change for individuals or as a group. There are also many factors that promote or counteract health promotion, which in turn also affects the ability to lifestyle change