Det långa mötet - IT och skolan : om spridning och anammande av IT i den svenska skolan

Avhandlingen syftar till att beskriva och förstå hur IT spridits och anammats i den svenska skolan. Den vetenskapliga frågeställningen är om det är möjligt att att förstå IT-utvecklingen på skolområdet i termer av teknikspridning. Avhandlingen vilar på det ontologiska antagandet att teknikspridning är en komplicerad process där beslut på olika nivåer i samhället om att använda teknik finns med i bilden när IT betraktas som en social konstruktion. Avhandlingen bygger på Giddens samhällsteoretiska arbeten, särksilt viktigt är begreppet strukturering som avser en social process av ömsesidig interaktion mellan mänskliga aktörer och organisationsstruktur. Inspirerad av Giddens har Orlikowski utvecklat en modell för samspelet mellan människa, teknik och organisation som används i avhandlingen. Avhandlingen begränsar teknikbegreppet och spridningen av teknik till att gälla innovationer som innebär eller syftar till förändring. Innovationer med tekniskt innehåll har två aspekter, den "hårda" som rör de materiella artefakterna som representrar tekniken, och de mjuka som rör t.ex. olika antaganden om hur tekniken ska användas och av vilka, som kopplats till tekniken. Objeketet för studierna är uppfattningar om IT som fenomen och dess introduktion i det svenska skolsystemet. Objektet rör alltså en implementation av en innovation. Innovationen är till synes en materiell artefakt men som dessutom är ett viktigt stöd för lärandet genom att den skapar möjlighet att fästa tankarna i text, ljud och bild, bevara dessa och kommunicera dessa. Avhandlingen har en undersökningsmatris som används som ett raster genom vilket utvecklingen betraktas på makro- och mesonivå. Studierna avgränsas i tiden till efter 1970. Tyngdpunkten ligger på 1980- och 1990-talen då flera omfattande skolreformer ägde rum och då ansträngningarna att sprida IT och dess användning i skolan ägde rum. På makronivån studeras offentliga texter. På mesonivån görs en omfattand eempirisk undersökning i Sandvikens kommun. Valet av kommun motiveras att Sandviken som första kommun i landet bestämde sig för att på bred front introducera IT som pedagogiskt verktyg i skolan. Ansatsen är inspirerad av etnografisk metod och använder sig av textanalyser, observationer vid fältbesök, intervjuer, fältanteckningar och enkäter. Resultaten visar att IT-frågorna redan från början på makronivån kopplades samman med näringslivets konkurrenskraft. Därmed följer man en tradition från folkskolans tillkomst 1842 som skulle förändra bildningsnivån hos medborgarna så att de kunde kvalificeras för industrisamhället. Resultaten presenteras i grafer och figurer som visar hur IT snabbt spridits i samhället under den studerade tiden. IT:s möte med skolan had dock varit en mer långsam och utdragen process med en viss slagsida mot de tekniska aspekterna av IT på bekostnad av de pedagogiska. Studien på mesonivå där Sandviken satt lärandet i fokus kontrasteras mot detta. En omfattande utbildningsverksamhet med studiecirklar, ledda av pedagoger som utbildats till piloter resulterade i att udner den studerade perioden från 1994-1998 1141 pedagoger genomgick studiecirklar och att mer än 450 IT-pedaogiska projekt genomfördes. Avhandlingen visar att mesonivåns starka betoning av lärandet fick stor betydelse för implementeringen coh anammandet av IT-användningen. Resultaten diskuteras mot de teoretiska utgånspunkterna. En diskussion förs om makronivåns satsningar i förhållande till skolans legitimitetskris under 1980-talet. Det konstateras också att en del av del allra senaste satsningarna från makronivån går stick i stäv mot de resultat som avhandlingen lägger fram från mesonivån. Avhandlingen pekar också på att det på makronivån under de aktuella decennierna finns vissa personalunioner mellan olika initiativ som kan ha bidragit till implementeringens utformning.Godkänd; 2000; 20061116 (haneit