Vägytemätningar på grusvägar

Med syfte att förbättra standarden, framkomlighet och tillgänglighet, på det svenska grusvägnätet bedriver Vägverket Region Norr och Vägverket Region Mitt ett projekt med mål att effektivisera planering av drift- och underhållsåtgärder. Arbetet med att optimera åtgärdsplaneringen för grusvägar har inletts med att utvärdera lämpligheten av att använda ett datorbaserat planeringsverktyg, HDM-4. Innan verktyget tas i bruk krävs en del studier för att bekräfta att de modeller som HDM-4 bygger på är representativa för grusvägar under svenska förhållanden. De simuleringar som kommer att utföras vid valideringen av HDM-4 bygger på beskrivningar av vägkonstruktionens uppbyggnad och materialsammansättning, geometri, klimatförhållanden, trafiksammansättning mm. Denna rapport har till mål att beskriva de vägytemätningar som utförts längs några grusvägar samt att se på kopplingar mellan resultaten från dessa mätningar och de drift- och underhållsåtgärder som utförts. I april 2003 och juli 2004, har vägytemätningar gjorts för att utreda några grusvägars geometri och ojämnhet. De parametrar som har registrerats vid vägytemätningarna är vägens kurvatur, backighet, spårdjup, IRI och tvärfall. Totalt har sex grusvägar studerats varav tre är belägna i Norrbottens län och tre i Västernorrlands län. Kriterier vid valet av vägarna var att fyra av dem ska vara viktiga för näringslivet, varav två ska vara i sådant tillstånd att det under perioder förekommer restriktioner för tunga fordon att trafikera dem, medan det inte ska finnas några sådana restriktioner för de två andra vägarna. Vad gäller de övriga vägarna har inga speciella kriterier ställts upp. Vid jämförelser mellan resultaten på IRI för de olika vägkategorierna "bra", "dålig" och "övrig", har inte några entydiga skillnader noterats. IRI-värdena ligger i samma storleksordning för samtliga vägar och generellt sett något sämre vid mätningen utförd i april jämfört med juli. Detta beror på att mätningen i april visar på ojämnheten under tjällossningen medan vägen i juli torkat upp och åtgärdats. Mätningarna av spårdjup visar inte heller på några tydliga skillnader mellan olika vägkategorier och är i de flesta fall något större vid mätningen i april än juli. Resultaten från tvärfallsmätningarna visar på mindre tvärfall i april jämfört med juli vilket troligtvis beror på att tvärfallet på grusvägar minskas under vintern för att underlätta vinterunderhållet. Skillnader mellan de olika vägkategorierna kan inte urskiljas i resultaten. Generellt sätt förväntades större skillnader mellan mätningarna i april och juli än vad resultaten visar. Vid tillfället för mätningarna i april hade tjällossningen pågått olika länge, i de två regionerna, vilket påverkar mätningarna. Vägbanan kan ha hunnit torka upp, fortfarande vara relativt frusen eller vara blöt. En vägbana som är väldigt blöt och har vatten stående i t.ex. potthål uppvisar i mätresultaten en jämnare vägbana än vad som är fallet i verkligheten. Detta beror på att laserstrålen reflekteras redan vid vattenytan, medan strålen reflekteras vid kontakten mot den verkliga botten av samma potthål för en upptorkad vägbana.Godkänd; 2005; 20080522 (ysko