Rumslig legitimitet : när hållbar utveckling medvetandegörs

The political ambition for sustainable development is dependent on new attitudes and behaviors, as well as new physical environments. Sustainable development has, therefore, become increasingly important to analyze and describe within the fields of planning, urban design, and architecture to contribute to a positive attitude and to gain democratic approval throughout society. Sustainable development was explored through three studies of sustainable energy facilities; looking at space, place, and architectural design.In the first study planning and energy systems (production and distribution facilities) was in focus. This study dealt with the current practice of energy decisions based purely on political will in comparison to the effects on physical environment. The study attempts to illustrate how truly sustainable energy systems are dependent upon ties to space and place within the planning process. This was studied empirically on six comprehensive municipal plans. In these examples large infrastructure policies are emphasized over place-based energy planning, leading to non-sustainable growth. A connection between planning and the spatial placement of future facilities seems to be central to sustainable development. The second study dealt with urban design and the specific placement of energy facilities in local communities. This study indicated that facility placement in the public realm affects public attitudes. Spatial analysis was empirically used to study the location, position, and visual presence of distribution and production facilities in three Swedish communities and all three communities had well-integrated and visible energy facilities. According to the space syntax analysis certain facilities had more potential than others to develop into positive sustainable development icons. This finding further emphasizes that the potential to create awareness for sustainable development is place specific. The third study dealt with the architectural design of specific energy facilities. A theoretical review of previous research showed that the perception of sustainable development does not coincide with the individual experience of a specific representation of sustainable energy. The perception of sustainable energy systems was more positive than the reality experienced in the physical environment. This dissonance suggests that architectural design must play an integral role in the development of energy systems in order for them to be truly sustainable. In an empirical study individuals experiences of an architecturally designed power line compared to their previous attitude towards power lines. The results highlighted the potential to reverse negative associations of energy facilities by aesthetic and place-specific architectural design. A positive perception of sustainable development might, therefore, correspond with a compelling experience and not necessarily with long held attitudes.The theoretical and empirical results presented can be described by the term spatial legitimacy. This term explains the ability of the planning, urban design, and architecture fields to rearticulate physical form and function within a specific cultural context, thus allowing actual experience to correspond with held preconceptions. How communities design affects how communities plan and vice versa. Spatial legitimacy underscores the central connection between placement and architectural design in personal experience. The fields of planning, urban design and architecture have the potential and responsibility to further the field of sustainable development by helping us understand that design is as important to individual response and collective perception as is technology.En politisk strävan efter hållbar utveckling är inte bara beroende av nya attityder och beteenden i samhället utan också av nya fysiska miljöer. I de praktiska verksamheterna fysisk planering, stadsbyggnad och arkitektur har kopplingarna till begreppet hållbar utveckling därmed blivit allt viktigare att beskriva och analysera för att bidra till en fortsatt positiv attityd till, och demokratisk förankring av, detta samhällsfenomen. Genom tillämpningsexempel i form av byggandet av hållbara energianläggningar har den hållbara utvecklingens utrymme, placering och gestaltning studerats närmare i tre teoretiska och empiriska studier.I den första studien om fysisk planering och energisystem påvisas de ideologiska och platsspecifka kopplingarna mellan energianläggningar och hållbar utveckling samt hur ett hållbart energisystem är beroende av en planeringsprocess som tar sin utgångspunkt i det geografiska. Detta studeras empiriskt genom en deskriptiv studie av sex översiktsplaner där den geografiska beskrivningen av energianläggningar analyseras. Denna studie visar att det framförallt är storskaliga infrastruktursystem som förordas i planeringen och att den geografiska kopplingen mellan planering och framtidens energisystem är svag. I den andra studien om stadsbyggnad och placering av energianläggningar visas att anläggningarnas sociospatiala egenskaper i offentliga rum påverkar den kollektiva attityden till dessa. Här utkristalliseras därmed den roll anläggningarnas placering spelar för att hållbar utveckling ska kunna medvetandegöras för allmänheten. Som ett sätt att analysera den hållbara utvecklingens sociospatiala potential i offentliga rum studeras empiriskt i vilken utsträckning energianläggningar är integrerade och synliga i tre svenska orter. Resultaten visar att flera befintliga anläggningars synlighet och placering nära väl integrerade stråk är påfallande stark utan att detta varit en medveten avsikt i planeringen. Samtidigt visar detta att potentialen för att medvetandegöra hållbar utveckling är platsspecifik. I den tredje studien om gestaltning och energianläggningar studeras på vilket sätt individers medvetande sammanfaller med upplevelsen av olika platsspecifika representationer av hållbar energi. Denna studie förtydligar sambandet mellan idén om hållbara energisystem och upplevelsen av hållbara energisystem och hur detta samspel kan hanteras utifrån ett gestaltningsperspektiv. Empiriskt studeras detta genom att undersöka vilket genomslag ett gestaltningsförslag kan få för människors upplevelse av en kraftledning i jämförelse med deras generella attityder till kraftledningar. Resultaten visar att attitydförändringar är möjliga genom en platsanpassad och medveten gestaltning, vilket innebär att upplevelsen i större utsträckning än attityden till anläggningen motsvarar den demokratiska uppfattningen om fenomenet hållbar utveckling. Konklusionen av ovanstående teoretiska och empiriska resultat beskrivs med begreppet rumslig legitimitet. Med rumslig legitimitet avses här den fysiska planeringens, stadsbyggandets och arkitekturens förmåga att i ett specifikt kulturellt sammanhang omformulera den fysiska formen och funktionen så att upplevelsen motsvarar attityden till ett specifikt samhällsfenomen. De genomförda studierna visar att det föreligger både direkta och indirekta samband mellan, å ena sidan, energianläggningars utrymme, lokalisering och gestaltning och, å andra sidan, individens upplevelse och perception av dessa. Således finns det även ett värdefullt samband mellan den fysiska planeringen, stadsbyggandet och gestaltningen av enskilda objekt för att främja hållbar utveckling.Godkänd; 2010; 20100105 (bjek); DISPUTATION Ämnesområde: Arkitektur/Architecture Opponent: Professor Katja Grillner, KTH Arkitekturskolan, Stockholm Ordförande: Professor Ulf Ranhagen, Luleå tekniska universitet, SWECO Architects, Stockholm Tid: Fredag den 5 februari 2010, kl 09.00 Plats: F 1033, Luleå tekniska universite