Utvecklandet av en modell för pedagogiskt ledarskap inom småbarnsfostran

Daghemsföreståndares arbetsbörda har ökat markant under de senaste åren och tiden för pedagogiskt ledarskap har minskat, medan betydelsen för ledarskapet har ökat. Syftet med detta examensarbete var att hitta tillfällen i vardagen för daghemsföreståndaren att kunna leda pedagogiskt. För att få svar på detta hade jag två forskningsfrågor: 1) Hur ser vi på pedagogiskt ledarskap inom småbarnsfostran och 2) Var kan man hitta möjligheterna till att det förverkligas i vardagen? Den teoretiska referensramen tar upp ledarskapsstilar, att fördjupa kunnandet hos personalen samt pedagogiskt ledarskap. Undersökningen gjordes som en kvalitativ empirisk fältstudie. Datainsamlingsmetoden var en enkätundersökning där 13 daghemsföreståndare från Borgå stad deltog. Undersökningen avgränsades inte, utan alla föreståndare oberoende språk, fick delta. Frågeformuläret hade öppna frågor och tog upp frågor kring pedagogiskt ledarskap samt frågor kring användning av arbetstiden. Resultaten visade att föreståndarna använder sig av pedagogiskt ledarskap i vardagen vid olika tillfällen, men att tidsbristen är en gemensam nämnare för alla. Alla föreståndare ansåg sig behöva mera tid för pedagogiskt ledarskap i jämförelse med nuläget och önskade att det administrativa arbetet skulle ta mindre tid. Önskan om tid för pedagogiskt ledarskap var nästan dubbelt upp i jämförelse med nuvarande arbetstid. Andra faktorer som också nämndes var dagvårdsledningens ansvar för att föreståndaren skall kunna genomföra pedagogiskt ledarskap samt vikten av att personalen också har tid att diskutera och analysera verksamheten. Undersökningen resulterade i en modell för tillfällen för pedagogiskt arbete i vardagen. Modellen är gjord så att den är fungerande för en närchef med max sex grupper och den ökade tiden för pedagogiskt ledarskap nästan dubbelt upp. Även inom andra yrkesområden är den fungerande med en fin justering enkom för just den arbetsplatsen.Päiväkotijohtajien työtaakka on lisääntynyt huomattavasti viime vuosina sekä aika pedagogiselle johtamiselle on vähentynyt, vaikka tarve johtamiselle on lisääntynyt. Tämän lopputyön tavoite oli löytää tilaisuuksia arjessa pedagogiselle johtamiselle. Tuloksen saamiseksi minulla oli kaksi tutkimuskysymystä 1) Miten nähdään pedagoginen johtaminen varhaiskasvatuksessa ja 2) Mistä löytää mahdollisuudet toteutumiselle? Teoreettinen kehys nostaa johtajuussuuntauksia, henkilökunnan osaamisen syventymistä sekä pedagogisen johtajuuden esille. Tutkimus tehtiin kvalitatiivisena empiirisenä kenttätutkimuksena. Tiedonkeruumenetelmä oli kysely johon osallistui 13 Porvoon kaupungin päiväkodinjohtajaa. Tutkimusta ei rajoitettu, vaan kaikki johtajat äidinkielestä riippumatta, saivat osallistua. Kyselylomakkeessa oli avoimia kysymyksiä pedagogisesta johtamisesta sekä kysymyksiä työajan käytöstä. Tulokset kertoivat johtajien käyttävän pedagogista johtajuutta arjessa, mutta ajanpuute oli kaikille yhteinen nimittäjä. Kaikki johtajat tarvitsivat lisää aikaa pedagogiselle johtamiselle nykytilaan verrattuna ja toiveena oli, että hallinnollinen työ veisi vähemmän aikaa. Aikatoive pedagogiselle johtamiselle oli melkein tuplasti enemmän kuin nykyinen aika. Muita mainittuja asioita oli päivähoitojohdon vastuu päiväkotijohtajan pedagogisen johtamisen mahdollistamiselle sekä henkilökunnan yhteisen keskustelu- ja arviointiajan löytämiselle. Tutkimuksen lopputuloksesta syntyi pedagogisen johtamisen malli arjessa. Malli on rakennettu niin, että se on toimiva lähiesimiehelle, jolla on maksimissaa 6 ryhmää ja se lisää aikaa pedagogiselle johtamiselle melkein tuplasti. Pienellä hienösäädöllä, omaa työpaikkaa ajatellen, tämä malli on myös toimiva muille ammattialueille