Livsstilsinterventionens betydelse för arbetshälsan

Arbetshälsan och arbetsplatsen som en hälsofrämjande arena lyfts fram som betydelsefulla faktorer då man diskuterar framtida utmaningar och den samhälleliga utvecklingen. Vi bör sträva efter en längre arbetskarriär med arbetshälsa, samt ökad produktivitet. Välmående i arbetsgemenskapen relateras indirekt till arbetsförmågan. Arbetsförmågan är beroende av medarbetarens upplevda hälsa och prestanda, kunnande, värden, attityd och motivation. Syfte med studien var att kartlägga livsstilsinterventionens betydelse för främjandet av hälsa hos individer i arbetslivet och arbetshälsan. Avsikten var att diskutera företagshälsovårdens roll i implementeringen och genomförandet av en intervention hos företagshälsovårdsklienter. Studien gjordes ur ett hälsofrämjande, salutogent perspektiv och studiens teoretiska referensram utgjordes av följande centrala begrepp; upplevd arbetshälsa, delaktighet och arbetsplatsen som en hälsofrämjande arena. Som metod användes en kvalitativ litteraturstudie med en i huvudsak deduktiv innehållsanalys. 18 stycken artiklar inkluderades i studien. Resultaten visar att interventionen upplevs som något positivt som ökar tron på sig själv och bidrar till en vilja att sträva framåt. Interventionen är som en nyckel till förändring och bidrar till empowerment, medvetenhet, förklaringar och kunskap som korrelerar med ökad hanterbarhet och begriplighet. I en lyckad intervention betonas deltagarnas delaktighet genomgående. Delaktighet innebär insikt, att man värderar sina attityder och känslor och hittar styrkor i sig själv. Företagshälsovården ses som viktig ansvarstagande resurs, en trygg interpersonell relation som bidrar med kunskap och stöd under implementeringen av en intervention. En livsstilsintervention utförd på arbetsplatsen ses som heltäckande och resultaten hänför sig inte endast till arbetsplatsen eller livsstilen utan påverkar individen på flera olika plan och arenor. Denna studie riktar sig till arbetslivet och främst företagshälsovårdens klienter. Studien är ett beställningsarbete av läkarcentral Mehiläinen Ekenäs. Arbetshälsan och arbetsplatsen som en hälsofrämjande arena lyfts fram som betydelsefulla faktorer då man diskuterar framtida utmaningar och den samhälleliga utvecklingen. Vi bör sträva efter en längre arbetskarriär med arbetshälsa, samt ökad produktivitet. Välmående i arbetsgemenskapen relateras indirekt till arbetsförmågan. Arbetsförmågan är beroende av medarbetarens upplevda hälsa och prestanda, kunnande, värden, attityd och motivation. Syfte med studien var att kartlägga livsstilsinterventionens betydelse för främjandet av hälsa hos individer i arbetslivet och arbetshälsan. Avsikten var att diskutera företagshälsovårdens roll i implementeringen och genomförandet av en intervention hos företagshälsovårdsklienter. Studien gjordes ur ett hälsofrämjande, salutogent perspektiv och studiens teoretiska referensram utgjordes av följande centrala begrepp; upplevd arbetshälsa, delaktighet och arbetsplatsen som en hälsofrämjande arena. Som metod användes en kvalitativ litteraturstudie med en i huvudsak deduktiv innehållsanalys. 18 stycken artiklar inkluderades i studien. Resultaten visar att interventionen upplevs som något positivt som ökar tron på sig själv och bidrar till en vilja att sträva framåt. Interventionen är som en nyckel till förändring och bidrar till empowerment, medvetenhet, förklaringar och kunskap som korrelerar med ökad hanterbarhet och begriplighet. I en lyckad intervention betonas deltagarnas delaktighet genomgående. Delaktighet innebär insikt, att man värderar sina attityder och känslor och hittar styrkor i sig själv. Företagshälsovården ses som viktig ansvarstagande resurs, en trygg interpersonell relation som bidrar med kunskap och stöd under implementeringen av en intervention. En livsstilsintervention utförd på arbetsplatsen ses som heltäckande och resultaten hänför sig inte endast till arbetsplatsen eller livsstilen utan påverkar individen på flera olika plan och arenor. Denna studie riktar sig till arbetslivet och främst företagshälsovårdens klienter. Studien är ett beställningsarbete av läkarcentral Mehiläinen Ekenäs.Workplace health and wellbeing as well as the workplace as a platform for health promotion are highlighted as significant factors when discussing future challenges and the change in society today. We should be striving for a prolonged working life with good health and increased productivity. Wellbeing within the working community is indirectly related to the ability to work which in turn depends on the perceived health, performance, knowledge, values, attitude and motivation of an individual. The purpose of this study was to map the significance of lifestyle interventions in promoting health in a working population as well as its effect on workplace health and wellbeing. The intention was to discuss the role of the occupational health nurse in implementing an intervention among clients accessing occupational health services. The main perspective of the study was that of health promotion and salutogenicity. The following central concepts made up the theoretical frame of reference for the study: perceived workplace health and wellbeing, participation and the workplace as a platform for health promotion. The methodology used was a qualitative literature search using deductive content analysis. 18 articles were included in the study. The results show that an intervention is perceived as a positive thing; boosting confidence and contributing to a drive to strive forward. The intervention is the key to change. It encourages empowerment and awareness which correlates to better understanding and an improved ability to manage things. A successful intervention emphasises participation. Participation improves insight and enables evaluation of one’s attitude and emotions and facilitates finding one’s own strengths. Occupational health is seen as an important resource and a reliable source providing knowledge and support during the implementation of an intervention. A lifestyle intervention delivered in the workplace is seen as comprehensive and the results are not only limited to the workplace but extend to other aspects of an individual’s life. This study is mainly aimed at an employed population and individuals who use occupational health services. The study has been commissioned by Mehiläinen healthcare, Ekenäs.Työterveyttä ja työpaikkaa terveyden edistämisen areenana katsotaan merkittävänä tekijänä kun tarkastellaan tulevaisuuden haasteita ja yhteiskunnan kehitystä. Meidän tulee pyrkiä pidentämään työuria sekä tehostamaan työntekoa. Koettu työhyvinvointi korreloituu työkykyyn. Työkyky on yhteydessä työntekijän koettuun terveyteen, suorituskykyyn, taitoihin, arvomaailmaan, asenteeseen ja motivaatioon. Tutkimuksen tavoitteena oli tunnistaa miten elämäntapainterventio vaikuttaa työntekijöiden terveyden edistämiseen ja työterveyteen. Tarkoitus oli keskustella työterveyshuollon roolista intervention toteuttamisessa. Tutkimus toteutettiin terveyden edistämisen, salutogeneesin näkökulmasta ja tutkimuksen teoreettinen viitekehys koostui seuraavista keskeisistä käsitteistä: koettu työterveys, osallisuus ja työpaikka terveyden edistämisen areenana. Menetelmänä käytettiin laadullista kirjallisuus katsausta deduktiivisella sisällön analyysilla. 18 kpl tutkimusta sisältyi katsaukseen. Tulokset osoittavat, että interventio koetaan myönteisenä asiana, joka lisää uskoa itseensä ja tulevaan. Interventio koetaan avaavan uusia mahdollisuuksia, edistää voimaantumista, tietoisuutta, antaa selityksiä ja tietoa, sekä lisää hallittavuuden ja ymmärrettävyyden tunnetta. Onnistuneessa interventiossa korostettiin osallistujien osallisuutta. Osallisuus tarkoittaa ymmärrystä, arvostusta itseään ja tunteitaan kohtaan, sekä se että pystyy havaitsemaan omat vahvuudet. Työterveyshuolto nähdään tärkeänä resurssina, ihmissuhteena, joka intervention aikana tukee ja edistää tiedon kulkua. Elämäntapainterventio työpaikalla koetaan kokonaisvaltaisena, jonka tulokset näkyy ja vaikuttaa yksittäistä ihmistä monella eri tavoin, eri tasoilla ja osaalueilla. Tämä tutkimus on suunnattu eritoten työelämässä oleville ja työterveyshuollon asiakkaille. Tutkimuksen toimeksiantaja on lääkärikeskus Mehiläinen Tammisaari