Lämplighetsprövning inför antagning till lärarutbildning och några andra jämförbara professionsutbildningar : Översikten sammanställd på uppdrag av Universitets- och Högskolerådet (UHR)

Ökande krav och ökande komplexitet i utbildningssystem över hela världen innebär nya utmaningar. Ett sätt att möta utmaningar i form av lärarbrist och allmän skolkritik är att utbilda flera lärare med de rätta kvaliteterna. Lämplighetsprövningar inför antagning till lärarutbildning används i flera länder som en kvalitetssäkring både som en följd av politiska reformer och utifrån internt kvalitetsarbete i lärarutbildningar. Forskning kring lämplighetsantagning har sitt ursprung i framförallt Nordamerika men en del studier kommer också ifrån Europa. Många studier är framförallt beskrivande och påfallande få studier följer upp lärarkvalitet efter lämplighetsantagning. I forskningen redovisas en betydande enighet i vilka lärarkvaliteter som anses värdefulla. I de flesta lämplighetsprövningar inför antagning till lärarutbildning fokuseras förmågor till muntlig och skriftlig kommunikation, socialt interaktiv förmåga, ledarskapsförmåga och motivation. Metoderna för att genomföra urvalsbedömningar är mångskiftande. En kombination av stegvisa delprov där sökandegruppen succesivt minskas är vanlig, liksom att resurskrävande delprov avslutar antagningsprocessen. Vanliga metoder för lämplighetsprövning är essäskrivande, självbiografier, gruppövningar, referensbrev och personliga intervjuer. I de studier där sökandes resultat från antagningsbedömningar har följts upp är resultaten inte entydiga. Betyg från tidigare utbildningar anses generellt kunna prognosticera framgång i utbildningars teoretiska delar. En handfull uppföljande studier av lämplighetsantagna studenters prestationer under utbildningspraktik indikerar att resultat från lämplighetsprövning, i grova drag, kan förutsäga framgång i utbildningspraktik. Studier med uppföljning även efter avslutad utbildning är så få att inga slutsatser kan dras. I flera länder pågår sedan ett trettiotal år tillbaka diskussioner om hur skolelever skall få tillgång till ett bredare spektrum av lärarrollmodeller. Resultat från studier om eventuella diskriminerande effekter av lämplighetsantagning i förhållande till antagning via betyg eller högskoleprov är mångskiftande. I vissa studier beskrivs framgångsrika försök att bredda rekryteringsbasen via lämplighetsantagning. I andra studier beskrivs inslag i lämplighetsbedömning som svårhanterliga för vissa grupper av sökande till lärarutbildning. Kostnaderna för antagning med lämplighetsprov beskrivs genomgående att vara höga, framförallt om individuella intervjuer ingår. Studier av kostnadseffektivitet finner att besparingar kan göras genom en antagningsprocess i flera steg med intervjuer som sista delprov eller genom att intervjuerna byts ut emot gruppövningar eller självbiografiska essäer. Resultat från studier kring lämplighetsantagning till jämförbara professionsutbildningar skiljer sig inte nämnvärt från motsvarande studier med fokus på lärarutbildningar