Resonemang i och utanför matematikboken : Taluppfattning kopplat till förmågan att resonera i åk 1–2

Matematikboken har funnits och nyttjats i skolan under lång tid. I och med den nya läroplanen från 2011 har förmågan att resonera kommit i fokus, då den anses vara en viktig del av utvecklandet av matematiska kunskaper. Genom att förmågan att resonera hamnat i fokus har betydelsen av matematikböcker där förmågan inkluderas och nyttjas i arbetet med matematik efterfrågats. Syftet med studien är att få kännedom om på vilket sätt eleverna i årskurs 1 och 2 får möjlighet att resonera inom området taluppfattning och användning av tal i arbetet med matematikboken samt i de övriga aktiviteterna inom ämnet matematik. Genom att utföra en kvalitativ studie bestående av läroboksanalys, observationer av lektionstillfällen och intervjuer av verksamma matematiklärare har det resulterat i att resonemang förekommer i två former, imitativt resonemang och kreativt resonemang. Utifrån resultatet som framkommit och i sin tur satts i relation till befintlig kunskap inom området har studien kommit fram till att elever behöver arbeta med både imitativt och kreativt resonemang för att skaffa sig matematiska kunskaper samt vidareutveckla sina förkunskaper inom ämnet matematik. Sammanfattningsvis är min mest grundläggande slutsats att det matematiska lärandet inleds med att eleverna använder sig av det imitativa resonemanget men att de måste lära sig att bemästra det kreativa resonemanget för att vidareutveckla sina kunskaper inom ämnet matematik.Matematik