Problemlösning, Nyckeln till PISA?

I det här examensarbetet har jag studerat hur matematisk problemlösning framställs i de svenska, finska och kinesiska styrdokumenten. Sverige har de senaste åren halkat efter sett till internationella undersökningar som PISA. Uppgifterna i PISA har visat sig vara av problemlösande karaktär. De elever i Sverige som gjort testet har alla varit utbildade enligt Lpo 94:s kursplan. I den nya läroplanen Lgr 11 har problemlösning fått ett större utrymme. Det uttrycks både som ett centralt innehåll och som en av de fem förmågorna som eleverna ska få möjlighet att utveckla i skolan. Återstår att se ifall förändringarna i kursplanen omsätts i fler poäng på PISA-testet. Den finska kursplanen liknar i stora delar Lgr 11 till struktur, form och innehåll. Däremot är problemlösning mer integrerat bland det andra innehållet i den finska kursplanen jämfört med Lgr 11 där problemlösning står som en egen rubrik under det centrala innehållet. Skolverket vill att matematikundervisningen ska bedrivas genom problemlösning, men sättet som det framställs på i det centrala innehållet kan tolkas som att undervisningen ska handla om problemlösning. Av egen erfarenhet och beskrivet i forskningen används problemlösning ofta som extrauppgifter. Att studera enbart Lgr 11 ger ingen tydlig bild av hur det är tänkt att lärare och elever ska arbeta med problemlösning. Den kinesiska kursplanen är betydligt mer detaljerad än både Lgr 11 som den finska kursplanen. Det är inte enbart det centrala innehållet som är mer detaljerat, utan kursplanen är fylld med exempel på relevanta uppgifter för det angivna innehållet och även instruktioner på hur läraren kan lägga upp sin undervisning. Genom att planera lektioner runt problem som alla elever kan delta i uppstår många tillfällen till lärande. Då eleverna arbetar med ett problem de inte vet hur de ska lösa väcks kreativitet och matematiska idéer. Eleverna måste lära sig att samarbeta med sina kamrater och att kommunicera sin tankegång eller idé. Då alla el