Snytbagge på brända och obrända kalhyggen

I dagens skogsbruk har större skogsägare en typ av certifiering som kallas för FSC (Forest Stewardship Council). Denna standardkvalificering ger olika krav på miljö, skogsbruk och socialstandard som skogsägaren måste uppfylla för att certifieringen skall gälla. Detta medför att dessa större skogsägare skall ta ansvar för naturvård på markerna. På grund av kraven för FSC som inkluderar att man skall använda hyggesbränning som markberedning på en viss andel av arealen föryngrad skog. Vilket kommer att gynna brandgynnande organismer och ge ökade naturvärden. Kraven för den svenska skogen är ständigt i förändring, och en insekts hem och föryngringsplats är där även elden har gynnats och härjat. Denna studie handlar om en skadeinsekts potentiella gynnande miljö, i den kommande takten att hyggesbränningens användning i svensk skogsmark gynnar ett stort antal rödlistade insekter. Denna studie berör skadeinsekten vanlig snytbagge, H. abietis. I studien så användes data ifrån Joakim Hjälténs studie av artdiversitet på brandfält skedda runt Lycksele. Dessa insamlingar av insektsfällor utfördes under totalt 3 år och denna information behandlades i statistik programmet JMP Pro. Resultatet visade en markant skillnad i antalet snytbaggar på brandhygge gentemot vanligt kalhygge, och även att detta fortgår i flera år efter branden. Antalet snytbaggar på brandhyggen är markant större som man kommer att få förvänta sig vid att använda hyggesbränning för föryngring, det finns flera sätt att tackla detta såsom att låta hyggesvila råda men det finns även hinder gentemot detta som försvårar processen.I dagens skogsbruk har större skogsägare en typ av certifiering som kallas för FSC (Forest Stewardship Council). Denna standardkvalificering ger olika krav på miljö, skogsbruk och socialstandard som skogsägaren måste uppfylla för att certifieringen skall gälla. Detta medför att dessa större skogsägare skall ta ansvar för naturvård på markerna. På grund av kraven för FSC som inkluderar att man skall använda hyggesbränning som markberedning på en viss andel av arealen föryngrad skog. Vilket kommer att gynna brandgynnande organismer och ge ökade naturvärden. Kraven för den svenska skogen är ständigt i förändring, och en insekts hem och föryngringsplats är där även elden har gynnats och härjat. Denna studie handlar om en skadeinsekts potentiella gynnande miljö, i den kommande takten att hyggesbränningens användning i svensk skogsmark gynnar ett stort antal rödlistade insekter. Denna studie berör skadeinsekten vanlig snytbagge, H. abietis. I studien så användes data ifrån Joakim Hjälténs studie av artdiversitet på brandfält skedda runt Lycksele. Dessa insamlingar av insektsfällor utfördes under totalt 3 år och denna information behandlades i statistik programmet JMP Pro. Resultatet visade en markant skillnad i antalet snytbaggar på brandhygge gentemot vanligt kalhygge, och även att detta fortgår i flera år efter branden. Antalet snytbaggar på brandhyggen är markant större som man kommer att få förvänta sig vid att använda hyggesbränning för föryngring, det finns flera sätt att tackla detta såsom att låta hyggesvila råda men det finns även hinder gentemot detta som försvårar processen.In today's forest management, larger forest owners have a type of certification called FSC (Forest Stewardship Council). This standard qualification has different environmental, social and silvicultural demands that the forest owner must fulfil for certification to apply. This includes the use of fire management on a certain proportion of the area to benefit organisms that demand prescribed burning. The requirements for Swedish forests are constantly changing. This is an insect’s home and rejuvenation place is there where even the fire has benefited and raged. The aim of this study was to evaluate if prescribed burning of clear-cuts can results in increased populations of the large pine weevil Hylobius abietis, a potential pest species on pine seedlings. I used data collected from five burned and five not burned clear-cuts around Lycksele in northern Sweden. The collections of insects were conducted with pitfall traps for three consecutive years. The collected data was analysed with a poisson distribution in the statistical program JMP Pro. The result showed a significant difference in the number of weevils on prescribed burned clear-cuts versus normal clear-cuts, but also that this trend continues for several years after the fire. The number of pine weevils on fire-managed clear-cuts times was much higher than on normal clear-cuts. To reduce the risk for damage by pine weevils several measures can be applied, such as to allow logging rest prevail. But there are also barriers against that long logging rest that complicate the process, since it is only allowed to have it for 3 years