Kvinnor och klimatanpassning : En kvalitativ studie av ett könsperspektiv i klimatanpassning för nationella myndigheter i Sverige

The purpose of this thesis was to investigate if, and how, national authorities integrate a gender perspective into climate change adaptation in Sweden. The study was completed by using qualitative text analysis and content analysis of documents and reports, of two chosen national authorities currently active in the Swedish society. Particularly Yvonne Hirdmans gender system were used as a theoretical framework. The result of the study reveals that national authorities mention gender as an important aspect to climate change, and an important factor of vulnerability in any outcome of a climate disaster. It is also revealed that a gender perspective on climate change adaptation could enlighten the differences between how men and women are affected by climate change, as well as providing solutions to prevent women’s vulnerability in future extreme weather events. A conclusion of the study is that the authorities analysed do integrate a gender perspective in their climate change adaptation work. However, the overall lack of material of a gender perspective on climate change makes it clear that a gender perspective is not fully integrated among national authorities currently active in Sweden. Syftet med denna studie var att undersöka om, samt hur, nationella myndigheter integrerar ett genusperspektiv i klimatanpassning i Sverige. Studien utfördes genom att använda kvalitativ text analys och innehållsanalys av dokument och rapporter från två utvalda nationella myndigheter aktiva i det svenska samhället. I studien användes genusteori och särskilt Yvonne Hirdmans teori Genussystemet. Resultatet av studien visar att nationella myndigheter nämner kön som en viktig aspekt i klimatförändringarna, men även att kön är en avgörande faktor i resultatet av en klimatkatastrof. Studien förtydligar även att ett genusperspektiv i klimatanpassning kan bevisa hur män och kvinnor påverkas olika av klimatförändringarna, samt bidra med lösningar för att undvika kvinnors utsatthet i ett förändrat klimat. En slutsats av studien är att de valda myndigheterna har integrerat ett genusperspektiv i sitt klimatanpassningsarbete. Övergripande brist på information och material kring ett genusperspektiv i klimatanpassning tydliggör dock att ett genusperspektiv inte är helt integrerat i klimatanpassningsarbetet för myndigheter aktiva i Sverige