Patients experience and use of humor in ongoing therapy sessions

Inledning: Äkta humor, glädje och skämt kan skapa en lättnad i det mänskliga livet. Men till skillnad från konflikter, smärtor och ångest har dessa känslor inte varit lika framträdande i psykoterapin. Det beror på att systematiska studier av användandet och funktionen av humor i den psykoterapeutiska processen till stor del saknas. Frågeställningar:Vilka är patienters erfarenheter av humor i den psykoterapeutiska relationen? Hur anser patienterna att humor kan ha påverkat den psykoterapeutiska processen? Metod:Studien har en kvalitativ forskningsansats. Fem deltagare som går i psykoterapi intervjuades. Intervjuerna analyserades och tolkades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Humor i terapi kan skapa en god allians genom terapeutens delaktighet, ge en ökad känsla av frihet och meningsfullhet för deltagaren, väcka en förändring av det upplevda problemet eller händelsen ur ett mer humoristiskt sätt samt vara ett verktyg för att bearbeta synen på tidigare upplevelser. Användning av humor stärker deltagarnas självuppfattning, intresse för den egna utvecklingen och slutligen möjligheten att utveckla ett förtroende med terapeuten. Diskussion:Humor kan vara en mycket verksam och utvecklande del i psykoterapin. I studien visar användandet av humor främst positiva effekter och få negativa effekter. Användning av humor kan ge optimala förutsättningar för ett positivt terapiarbete och kan utgöra en viktig betydelse för den terapeutiska relationen och processen. Flertalet forskare och terapeuter motsäger sig dock användandet av humor och ser humor som en försvarsmekanism. Tidigare forskning beskriver framväxten av humor i terapin som ytterst begränsad.Introduction: Genuine humor, joy and jokes can create a relief in human life, just as conflicts, pain and anxiety these emotions have been as prominent. The use of humor in therapy and the function of humor in the therapeutic process have had a very limited role in the psychotherapeutic world. Question formulation: What are the patient’s experiences of humor in a psychotherapeutic relationship? How do patients consider that humor may have affected the psychotherapeutic process? Method: The study has a qualitative research approach. Five participants attending psychotherapy were interviewed. The interviews were analyzed and interpreted based on a qualitative content analysis. Results: Humor in therapy can create a good alliance through the therapist's participation, provide a greater sense of freedom and meaningfulness to the participant, bringing a change in the perceived problem or event in a more humorous way, and be a tool to process the view of past experiences. The use of humor strengthens participants' self-perception, interest in their own development, and finally the ability to develop trust with the therapist. Discussion: Humor can be a very effective and stimulating part of psychotherapy. The study shows the use of humor has mostly positive effects with only a few negative effects. The use of humor can provide optimal conditions for a positive therapy work and can be an important bearing on the therapeutic relationship and process. Most researchers and therapists contradict the use of humor and sees it as a defense mechanism. Previous research describes the emergence of humor therapy as extremely limited