Arkitektonisk kunskap utforskad genom att göra och rekonstruera historiska artefakter

Stockholmsutställningen 1930 har en aura av något mytiskt, ikoniskt för många människor, inte bara arkitekter. Delar av den mytiska karaktären har förstås att göra med det faktum att utställningen togs ner och försvann strax efter att den dök upp under sommarmånaderna 1930, och att det nu finns väldigt få fysiska spår på platsen att se och besöka. Projektet bakom denna bok är intressant i relation till detta, men även från flera andra perspektiv och denna text lyfter framförallt fram tre intressanta aspekter. Först, och kanske mest självklart, försöker arbetena i denna bok att på ett nytt sätt rekonstruera den materiella arkitektur som sedan länge varit borta för att ge mer insikt och kunskap om utställningen och dess arkitektur. En annan intressant aspekt är metoden som används: att i arkitekturforskningen använda modellbyggande och arkitekters designverktyg för att få och kommunicera denna specifika kunskap. En av de intressanta sakerna med detta projekt är att det gör så inom arkitekturhistoria, både i undervisningssituationer ihop med studenter och som en metod för forskning i arkitekturens historia. Detta leder till en tredje intressant aspekt, nämligen en specifik syn på och roll för arkitekturhistoria. Dessa tre aspekter kan ses som viktiga kännetecken för arkitekturutbildningen och -forskningen på Chalmers sedan länge. Chalmers Arkitektur har en tradition av ett starkt intresse för och engagemang i vardagslivet, av nära samverkan och utbyte med praktiken och speciellt dess materiella aspekter som leder till vad vi ofta diskuterar som arkitekturens ”materiella kultur”, och av en syn på historia som en grundläggande del för att förstå nutida praktik och kunna skapa arkitektur för idag och framtiden. Arkitekturhistoria är centralt i hur vi förmedlar arkitekturkunskap, och del i en grundforskning med hög relevans för arkitekturpraktiken. Denna introduktion till boken uppehåller sig vid de två sistnämnda aspekterna; den specifika metoden att göra modeller, och synen på historia