Fjärrvärmens roll i ett samhälle med energieffektiv bebyggelse

Denna studie har tagit sitt avstamp i den för fjärrvärmebranschen något provocerande men ändå viktiga frågeställningen: Har fjärrvärmen någon roll i ett samhälle med energieffektiv bebyggelse? Studiens slutsats är att fjärrvärme definitivt kan spela en fortsatt betydande roll i svensk energiförsörjning även i framtiden, men att det kräver ett mer aktivt förhållningssätt hos branschen än vad som traditionellt varit fallet och en aktiv kunskapsuppbyggnad för utveckling av hållbara energisystem. Fjärrvärmebranschen står inte inför någon omedelbar kris, men måste redan nu förbereda sig för nya marknadsförutsättningar i framtiden. Studien arbetar huvudsakligen med fyra områden som berör fjärrvärme, som getts de vida benämningarna Fjärrvärmens roll, Energianvändningens nivå, Energianvändningens fördelning och Nya värmeapplikationer. Rapporten utmynnar i ett antal frågeställningar och markanta kunskapsluckor som berör dessa fyra områdena. Fjärrvärme används huvudsakligen för att täcka värmebehov i byggnader. En förståelse av bebyggelsens roll i energisystemet är en mycket viktig grund för vidare resonemang runt frågan vilken roll fjärrvärmen har i systemet nu och i framtiden med energieffektiva byggnader. Fjärrvärme med sin energimix har bidragit till minskad oljeanvändning, framför allt i flerbostadshus. Elvärme visar ingen minskande trend trots politisk viljeinriktning. Elanvändning för hushåll och fastighetsdrift visar en ökande trend. Effektivisering och miljömål är väsentliga för inriktningen av framtida energianvändning i bebyggelse. Det finns ett antal miljömål med bäring på värmeanvändning i bostäder. Det är dock inte alltid helt självklart hur mål för energieffektivisering och minskad andel köpt energi för bostäder bidrar till miljömålen i ett system med fjärrvärme och ökad andel kraftvärme och bioenergi. Sveriges energisystem för bostadssektorn ser annorlunda ut än vad som är genomsnittligt i Europa och slutsatser från Kontinentaleuropa kan inte alltid självklart tillämpas i Sverige. Hur vi betraktar användning av el för att generera värme spelar också stor roll för vilka åtgärder som bör prioriteras (till exempel diskussionen om miljövärdering av el skall ske som medel- eller marginalel). Fjärrvärme har spelat en betydande roll för utvecklingen av energisystem i Sverige. Detta är en väsentlig bakgrundsförståelse för diskussion av fjärrvärmens framtida utveckling samt de hot och möjligheter som kan föreligga, sett ur fjärrvärmens perspektiv. Energianvändningens nivå i nuläget och scenarier för framtiden visar att fjärrvärmebranschen i Sverige står inför stora utmaningar i utvecklingen av hållbara energisystem. Investeringar i energianläggningar som görs de närmaste åren har också en ekonomisk livslängd som innebär att de påverkas av perioder när förutsättningar på energimarknaden kan förändras kraftigt. Fjärrvärmeföretagens strategi bör vara att förbereda sig nu, inte i efterhand när förändringarna redan har skett. På nytt kan konstateras att systemförståelsen och förmågan till överblick ofta inte är så stark när energiframtid diskuteras i Sverige. Risk för suboptimeringar är uppenbar. Vad gäller energianvändningens fördelning kan liknande slutsatser dras. Fjärrvärmeföretagens i allmänhet låga kännedom om sina kunders användning av produkten som levereras är intressant att notera. Möjligheter till nya användningsområden för frigjord kapacitet (till följd av effektivare värmeanvändning hos kunder) i distributionsnät för fjärrvärme är en utmaning för branschen att ta tag i. Studien utmynnar i ett antal frågeställningar och markanta kunskapsluckor som berör de huvudfrågor som ursprungligen ställdes i projektet. Behovet av ett aktivt förhållningssätt och fortsatt kunskapsuppbyggnad för utveckling av hållbara energisystem är uppenbart. Det leder fram till de frågor för fortsatt forskning och det förslag till forskningsprogram, Framtidens Fjärrvärme, som skissas i rapportens avslutande kapitlet