Eight swedish elite soccerplayers perception on sport psychology consultants

Huvudsyftet med studien var att undersöka elitfotbollsspelares uppfattningar kring vilka hinder och möjligheter som finns för att idrottspsykologiska rådgivare ska ges inträde i en fotbollsförening. Ett ytterligare syfte var att undersöka vad som karaktäriserar en framgångsrik idrottspsykologisk rådgivare vid samarbete med elitfotbollsspelare. Populationen utgjordes av åtta svenska elitfotbollsspelare. Kriterierna för att inkluderas i studien var att deltagarna skulle tillhört en a-lagstrupp i en elitfotbollsförening (Allsvenskan och Superettan) säsongen 2015. Insamlingen av data utgick från kvalitativ ansats, genom intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att idrottarna påpekade fler hinder än möjligheter för att den idrottspsykologiska rådgivaren ska ges inträde i en förening, där skepticism mot idrottspsykologi nämndes som ett exempel. Gällande karaktärsdrag visade resultatet att idrottarna hade en större samsyn i förhållande till de hinder och möjligheter som framkom. Slutligen diskuterar författarna förslag på framtida forskning, metodkritik och implikationer. The main purpose of the study was to examine elite soccer players perceptions of which barriers and possibilities exists in order to give sport psychology consultants entry in a soccer organization. Another purpose was to examine what characterizes a successful sport psychology consultant in their cooperation with elite soccer players. The population was eight swedish elite soccer players. The criteria to be included in the study, was that the athletes had pertained a first team squad in an elite soccer organization (Allsvenskan and Superettan) in the season of 2015. Data collection was done through qualitative approach, through interviews and was analyzed by qualitative content analysis. The results showed the athletes pointed out more barriers than possibilities to give the sport psychology consultant entry in an organization, where skepticism towards sport psychology was mentioned as an example. Regarding characteristics the results showed that the athletes had more consensuses in relation to the barriers and possibilities that appeared. Finally the authors discuss suggestions in terms of future research, methodology reflections and implications