Nurses´experiences of Motivational Interviewing as a method in health promotion

I det hälsofrämjande arbetet ska sjuksköterskor uppmuntra och stödja patienters egna resurser samt respektera deras autonomi till en livsstilsförändring. Studier visar att sjuksköterskor upplever barriärer och kunskapsbrister i arbetet med hälsofrämjande insatser som Motiverande samtal och att det inte prioriteras i samma utsträckning som det sjukdomsinriktade arbetet. Syfte: var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av det Motiverande samtalet som metod inom hälsofrämjande vård. Metod: En litteraturstudie utfördes med induktiv ansats för att besvara syftet. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Academic Search Elite och sammanlagt inkluderades 16 artiklar som svarade mot syftet. Resultat: Det framkom fem kategorier: Sjuksköterskans upplevelse av livsstilsförändringar i användandet av Motiverande samtal, möjligheter och hinder i användandet av Motiverande samtal, av utbildning i användandet av Motiverande samtal, förändrat förhållningssätt i användandet av Motiverande samtal och frustration i användandet av Motiverande samtal. Konklusion: Sjuksköterskan upplevde Motiverande samtal som en användbar metod inom hälsofrämjande vård. Det behövs mer resurser i form av tid för utbildning av Motiverande samtal. Stöd från kollegor och ledning var viktig för att kunna implementera MI i en organisation. Implikation:Empiriska studier av sjuksköterskors och patienters upplevelser av MI skulle på sikt kunna ge kunskap om mer hållbara metoder inom hälsofrämjande vård.Background: In health promotion should nurses encourage and support patients own resources and respect their autonomy to a lifestyle change. Studies showed that nurses experienced barriers and knowledge gaps in the work of health promotion as Motivational Interviewing and was not a priority to the same extent as the disease -oriented work. Purpose: was to describe nurse's experiences of the Motivational interviewing in health promotion oriented work. Method: A literature review was conducted with an inductive approach to answer the purpose. Searches were made in the databases PubMed, CINAHL and Academic Search Elite and a total of 16 articles were included that met the objective. Results: It was revealed five categories: Nurses experience of lifestyle changes in the use of Motivational Interviewing, opportunities and barriers in the use of Motivational Interviewing, education in the use of Motivational Interviewing, changed approach in the use of Motivational Interviewing and frustration at the use of Motivational interviewing. Conclusion: The nurse experienced Motivational interviewing as a useful method in health promotion. It needs more resources in terms of time for the training of Motivational Interviewing. Support from colleagues and the leadership was important in order to implement Motivational Interviewing in an organization. Further qualitative empirical studies of nurses and patients experiences of Motivational interviewing could provide more sustainable methods in health promotion