Experiences of palliative care from a patient perspective

Erfarenheter av den palliativa vården har studerats, men i huvudsak ur ett anhörig- och sjuksköterskeperspektiv och mindre fokus har lagts på att studera patientens perspektiv på vården som erbjuds. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av palliativ vård ur ett patientperspektiv. Fjorton vetenskapliga artiklar valdes för granskning, analysering och bearbetning för att svara på föreliggande studies syfte. Bearbetningen resulterade i fem resultatkategorier, erfarenheter av; kommunikationen, informationen, bemötandet, tillgängligheten och vårdplatsen. Patienterna som var i behov av palliativ vård tyckte framförallt att kommunikationen var tillfredsställande. Brister i kommunikationen mellan olika vårdinstanser och professioner upplevde patienten som negativt. Sjuksköterskan upplevdes som en källa för information och kunskap. Erfarenheter av bristfällig information resulterade i nedsatt självbestämmande. Sjuksköterskans bemötande och tillgänglighet påverkade erfarenheten av vården. Vårdplatsen för patienterna var sjukhus, hospice eller hemmet och en gemensam nämnare var att alla platser skapade trygghet hos patienterna. Under yrkeskarriären möter sjuksköterskan patienter i behov av palliativ vård och för att få en grund att stå på i mötet med patienten behöver grundutbildningen för sjuksköterska innefatta obligatorisk undervisning om palliativ vård. Ett ökat samarbetet mellan vårdprofessionerna och en fortlöpande forskning kan bidra till att förbättra patienters erfarenheter av och livskvalitet i den palliativa vården.The experience of palliative care have been studied, but mainly from a next of kin and nursing perspective and little has been devoted to study the patient perspectives of the care offered. The purpose of this study was to illustrate experiences of palliative care from a patient perspective. Fourteen scientific articles were selected for review, analysis and processing in order to answer the present study purpose. The processing resulted in five categories, experiences of; communication, information, treatment, accessibility and place of care. Patients’ in need of palliative care experienced the communication as satisfactory. Deficiency in communication between care professions and the patient was experienced as negative. The nurse was perceived as a source of information and knowledge. Lack in given information experienced to result in decreased self-determination. The nurse treatment and availability affected the experience of care. The place of palliative care was at hospital, in hospice or at home and one common denominator was that all sites created safety for the patients. Nurses will during their careers face patients in need of palliative care. The nurses need a foundation to stand on in the meeting with the patient and it requires that the basic education includes mandatory education about palliative care. Greater cooperation between health professions and an ongoing research may help improve patients' experiences and quality of life in palliative care