Från låsningar till lösningar, från motmänniskor till medmänniskor : Om villkoren för konstruktiv konflikthantering på arbetsplatsen och lärande genom konflikter

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida det går att urskilja några generella villkor för konstruktiv konflikthantering. Utrymme ges också åt frågan om vilka återkommande mönster som kan finnas gällande psykologiska och relationella brister som försvårar konstruktiv konflikthantering och/eller stärker konfliktsituationer. Även frågan om lärande genom konflikterfarenheter berörs. Studien baserar sig på åtta stycken kvalitativa intervjuer med ett antal konsulter, en chef och några medarbetare. Studien har en hermeneutisk och induktiv ansats. Det empiriska materialet har analyserats och tolkats utifrån ett kulturbiologiskt perspektiv på människan, utifrån Johan Asplunds teorier om problemlösning och social responsivitet, samt utifrån Thomas Jordans och Titti Lundins utvecklingspsykologiska perspektiv. Materialet visar att det verkar finnas generella, återkommande faktorer som måste ges utrymme för att en konstruktiv konflikthanteringsprocess ska kunna iscensättas. Ledarskap, ansvarstagande och bekräftelser är exempel på sådana faktorer, liksom känslan av delaktighet och öppen kommunikation. Materialet visar också att flertalet faktorer återkommer som tvärtom försvårar konstruktiva konflikthanteringsprocesser och/eller stärker konfliktsituationer. Inte minst återkommer kommunikationsbrister som avgörande faktorer. Slutligen visar materialet att konflikterfarenheter också tycks vara förbundna med olika typer av lärande, exempelvis fördjupad självinsikt. Frågan om utvecklingspotentialen i konflikter diskuteras som en viktig faktor för både den individuella och sociala utvecklingen.The aim of our study is to investigate whether it is possible to discern general conditions for constructive conflict management. Space is also given to the issue of recurring patterns in terms of psychological and relational shortcomings that hinder constructive conflict management and/or strengthen conflicts. Also, the issue of learning through conflict experiences is regarded. The study is based on eight interviews with a number of consultants, an executive and some employees. The study has a hermeneutic and inductive approach. The empirical data have been analyzed and interpreted from the perspective of cultural biology, from Johan Asplund's theories about problem solving and social responsivity, and from Thomas Jordan's and Titti Lundin's developmental psychology perspective. The material shows that there seems to be general, recurring factors that must be given space in order to facilitate a constructive conflict management process. Leadership, responsibility and acknowledgements are examples of such factors, as well as a sense of participation and open communication. The material also shows that a number of factors recur that hinder constructive conflict management processes and/or strengthen conflicts. Not least do communication gaps recur as critical factors. Finally, the material demonstrates that conflict experiences also seem to be associated with different types of learning, such as increased self-awareness. The issue of developmental potentials in conflicts is discussed as an important factor for both individual and social development