Revisorns oberoende

En revisor tvingas inför varje uppdrag ta ställning till huruvida oberoendet kan vara hotat. Idag görs detta med analysmodellen, men det har inte alltid varit så. Den är ett resultat av redovisningsskandalerna i början av 2000- talet, då revisorns oberoende var starkt ifrågasatt. Vilka faktorer finns idag för att undvika dessa skandaler? Detta ville vi ta reda på genom följande problemformulering: ”vilka faktorer kan stärka revisorns oberoende?”. Då vårt syfte med uppsatsen är att förklara hur en revisor kan stärka sitt oberoende, har vi valt att skriva en kvalitativ uppsats. Detta för att få en djupare bild av vad oberoendet innebär och för att urskilja olika nyanser kring ämnet. Vi har sökt på Göteborgs universitetsbibliotek för att hitta relevant litteratur inom området. För att samla in vår empiri valde vi att genomföra intervjuer med auktoriserade revisorer från KPMG, Öhrlings och Ernst & Young. Vi anser att de största revisionsbyråerna har de mest välutvecklade regelverken för oberoende, och därmed de som kan bidra med mest till uppsatsen. I slutsatserna har vi besvarat syftet, och konstaterat att förutom förändringar i lagen, kvalitetskontrollen och förväntningsgapet så har vi genom våra respondenter belyst ytterligare tre faktorer. Den första faktorn innebär att företagen ska kontrolleras på samma sätt som revisorerna, för att minska det medvetna fusket i företagsledningen. Den andra faktorn behandlar revisionsbyråernas interna kontrollsystem, som bör vara detaljerat och noggrant utvecklat. Den tredje faktorn påpekar vikten av en personlighet som är ärlig och lämplig att utöva revisionsverksamhet