Nurses' experiences of meeting children with fear of needles – A literature based study

Bakgrund: I Sverige uppskattas cirka 7-15% av befolkningen lida av stickrädsla, varav många är barn. Stickrädsla kan ge upphov till fysiska och känslomässiga reaktioner och uppkommer vid exempelvis provtagning, insättning av perifer venkateter och injektioner. Barnet reagerar med skrik, panikattack och känslan av att förlora kontrollen samt svimning när rädslan är oövervinnerlig. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa allmänsjuksköterskors erfarenheter av att möta barn med stickrädsla. Metod: Metoden är en kvalitativ litteraturbaserad studie. Datamaterialet består av sex kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier med tio subkategorier identifierades. De fyra kategorierna var: Förbereda barnet inför nålproceduren, informera och involvera barnet inför och under nålproceduren, stödja föräldrarnas närvaro och skapa åtgärder som distraherar barnet. Förberedelse i hemmiljö och skapa en trygg atmosfär är viktiga förutsättningar för barnets förberedelse. Att förklara nålprocedurens tillvägagångssätt för att främja förståelse och lugn, observera barnets kroppsspråk och aktivera barnets medverkan är viktiga för barnets förståelse. Föräldrar har en essentiell roll vad gäller stöd och närvaro för barnet. Sjuksköterskor bör medvetandegöra föräldrarna om närhet för barnets trygghet. Åtgärder som distraherar innefattar att avleda barnet genom enkla ord, lek och beröm efter nålproceduren. Konklusion: Bemötandet identifieras som något som återkommer i denna studie och är betydelsefullt för att nålproceduren ska bli så god som möjligt för det stickrädda barnet. Att sjuksköterskor erkänner barnets rädsla identifierades även vara betydelsefullt för det goda mötets resultat.Background: Fear of needles is estimated to 7-15 % of the population in Sweden and among them there are many children with that specific fear. Fear of needles in children describes as physical and emotional reactions and arises during for an example blood sampling, peripheral venous insertion and injections. The reactions include screaming, panic attacks and the feeling of losing control. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of meeting children with fear of needles. Method: The chosen method was a qualitative literature based study. The data material consisted of six qualitative articles. Findings: Four categories and ten subcategories were identified. The categories were: Prepare the child before the procedure, inform and make the child involved before and during the procedure, support presence of parents and create distraction techniques. Preparation at home and creating a safe atmosphere for the child are important preconditions for good preparation. To explain the approach of the procedure and make the child involved in their own care are important to make sure that the child understands. Parents have an essential role of supporting their child and nurses should raise awareness among parents about proximity for their child. Create distraction techniques such as words, play and praise afterwards are identified. Conclusion: The response from nurses is something that is important and to recognize the fear was also identified as important and could contribute to better conditions for a good meeting between nurses and children with fear of needles