Anorexia Nervosa : Recovered women’s experiences regarding causal factors for developing the disease

Anorexi nervosa är ett globalt problem men förekommer främst i Västvärlden. Det är en komplex sjukdom som orsakas av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer som många gånger samverkar med varandra. Syftet med denna fenomenologiska studie är att få en större förståelse för hur friskförklarade kvinnor fann mening i sitt insjuknande och om det finns gemensamma nämnare i deras livshistorier. Särskilt fokus har lagts vid familjemönster och kommunikationen inom familjen. Vi har utgått ifrån symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv. Studien är av kvalitativt slag där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som sedan tolkades utifrån en hermeneutisk fenomenologisk ansats. I vårt resultat kunde vi se att meningsskapandet kring sjukdomens olika stadier var centralt och tog sig i uttryck på olika sätt hos respondenterna. Tio teman kunde urskiljas och de viktigaste fynden var att sjukdomen på olika sätt var en aktiv handling och att den är ett uttryck för ett självhat och låg självkänsla. Vi kunde även se brist på känslouttryck inom familjen och att inte bli emotionellt erkänd av sina föräldrar var en viktig faktor. Det mest vitala resultatet var respondenternas egna uppfattningar om att anorexin var en symboliserande handling och att den handlar om så mycket mer än vikt och utseende.Anorexia is a global issue but occurs mainly in the Western world. Anorexia nervosa is a complex disease caused by biological, psychological, and sociocultural factors which often interacts with each other. The purpose of this phenomenological study is to gain a greater understanding of how recovered women created meaning in their illness and if there are mutual factors in their life-stories. We have especially focused on family patterns and the communication within the family. We have based our study on symbolic interactionism as our theoretical perspective. The study is of a qualitative nature and we used semi structured interviews which later were interpreted from a hermeneutic phenomenological approach. In our result we could see that creating meaning was central throughout the disease and was expressed in different ways by our respondents. Ten themes appeared and the most vital findings were that anorexia was an active action and that it is an expression for self-hatred and low self-esteem. We could also see that lack of expression regarding emotions within the families and not being emotionally recognized by their parents were crucial factors. The most important result was the respondents own perception of anorexia as a symbolizing action and the content of the disease is about so much more than weight and looks