De nationella provens påverkan på det pedagogiska uppdraget : - en studie om lärares inställning till införandet av nationella prov i åk 3

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget. Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer. Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling.After the Swedish government shifted in 2006 changes were made to school politics, which gave me the cause to start this survey. The National Agency for Education was given the task to design new levels of knowledge in the field of mathematics, Swedish, and Swedish as a second language. This precedes an introduction of national tests in the third grade. The purpose of the survey was to find out the teachers’ attitudes how the tests may influence their educational work. The report was based on a questionnaire with questions with the advantage of the questionnaire being able to comment freely. The result shows that it is the way the goal wording is written which one sees as a merit of the new reform and not the tests in it self. The national tests should be seen as a tool to be used to see how the pupils development progresses and which can then be used to set the pupils level of development