Female Killers in the Press : Victims or Perpetrators in the Public Eye?

I takt med att intresset för true crime- och infotainment i media växer sig större ökar behovet av att studera nyhetsmediernas påverkan på skapandet av könsbaserade maktrelationer. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur maktrelationer produceras genom tryckt nyhetsmedias rapportering kring kvinnor som mördar. Fokus ligger på att identifiera vilka diskursiva strategier och uteslutningsmekanismer som används för att skapa dessa maktrelationer. Studien genomförs genom en foucaultiansk diskursanalys på 38 artiklar från svensk tryckt nyhetsförmedling som berör kvinnor som mördat. Vidare används ett teoretiskt ramverk bestående av genusperspektiv samt gestaltningsteori för att bidra till en djupare förståelse för analysens resultat. Studien fann att de diskursiva strategier som primärt används var klassificeringar, språkbruk och anspråk på galenskap. Genom dessa strategier identifierade studien vidare två diskursiva utrymmen för kvinnor som mördar - den “goda” och den “onda” mördaren. Studien fann att dessa två utrymmen var starkt kopplade till hur mördarens femininitet var porträtterad, där de “goda” blev porträtterade som feminina till skillnad från de “onda”.As the true crime and infotainment industries grow larger, the need to study the news media's impact on the creation of gendered power relations grow larger. The aim of this study is to gain a deeper understanding of how power relations are produced by news media in their reporting on female killers. Of special interest is identifying which discursive strategies and mechanisms of exclusion that are used in order create these power relations. The study achieves this by analyzing 38 articles from Swedish news media about female murderers using a Foucauldian discourse analysis. Furthermore, a theoretical framework consisting of gender theory and framing theory is used to further understand the findings. The study found that the main discursive strategies that were used were categorization, rhetorical strategies and similaes, and references to madness. From these strategies the study identified two discursive spaces for female murderers to populate - the ‘good’ murderer and the ‘evil’ one. These two spaces were found to be strictly linked with how the femininity of the murderer was portrayed, where the ‘good’ were portrayed as feminine and the ‘evil’ weren’t