Anhörigas erfarenheter av att leva tillsammans med en person med psykisk ohälsa

Sammanfattning: Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar globalt och vård, omsorg och behandling kan skilja sig mellan länder. De som är sjuka har ofta behov av hjälp och stöd från familj och närstående för att kunna leva ett fullgott liv. Stödet kan vara i egenskap av medföljare till vårdbesök eller som känslomässigt eller ekonomiskt stöd i vardagen. Det i sig kan medföra ökat ansvar och press på de anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av att leva tillsammans med en person med psykisk ohälsa. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med tematisk dataanalys. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Elva kvalitativa primärstudier inkluderades efter relevans- och kvalitetsgranskning och dessa analyserades sedan med tematisk analysmetod. Huvudresultat: Många anhöriga upplevde att de inte fick vara delaktiga i sin närståendes vård, behandling och omsorg. Otillräcklig information och brister i kommunikation med vårdpersonal samt ett otillräckligt stöd i den stress som uppstår i vardagslivet som anhörig framkom. Det resulterade i två huvudteman: Kommunikation med vårdpersonal samt Anhörigas stress i vardagen. Fem subteman identifierades till dessa. Slutsats: Anhöriga behöver involveras mera i vårdsituationer om och när den som är sjuk med psykisk ohälsa medger detta. Vårdpersonal behöver kontinuerlig fortbildning inom området psykisk ohälsa för att kunna ge tydlig information baserad på vetenskaplig grund. Vårdpersonal bör också våga ställa direkta frågor till de anhöriga och ta del av deras svar. Det skulle bidra till ökad känsla av sammanhang (KASAM) hos de anhöriga.Abstract: Background: Mental illness is increasing globally. Care and treatment differ between countries. A person with mental illness often needs help from family and relatives in order to cope with their everyday life. The support can be as a companion to healthcare appointments or emotional or financial support in everyday life. This often led to increased responsibility and pressure on relatives. Aim: Relatives’ experiences of living with a person with mental illness Method: A descriptive literature review with a thematic analysis. Searches were performed in the databases PubMed and Cinahl. Eleven qualitative primary studies were included after relevance and quality review and those were then analyzed using a thematic analysis method. Result: Many relatives felt they were not allowed to participate in their loved ones care and treatment. Lack of information and communication and insufficient support in the stress that occurs in everyday life as a relative, emerged. In the result two main themes were acknowledged: Communication with healthcare staff and Relatives' stress in everyday life. Five sub themes were identified. Conclusion: Relatives need to be more involved in care situations if and when their loved ones with mental illness consents to this. Nursing staff need continuous education in the field of mental illness to be able to provide correct and science based information. Care personnel should also dare to ask direct questions to the relatives and take note of their answers. It would contribute to an increased Sense Of Coherence (SOC) among the relatives